Sitter och funderar på allt som hänt de här dagarna sedan sonen ställde till det med skolan. Han får ju inte komma dit som läget är nu. Så här är jag tjänstledig och jag och sonen klurar ut saker tillsammans. I dag på kvällen satt jag och maken och pratade och jag sa till honom att det känns så bra just nu. Det är så mycket lugnare och sonen är om jag inte ser fel, find faktiskt lycklig. Han mår bra av att vara hemma. Inte ens under sommarlovet va det så här bra som det är just nu. Även om han tycker att jag tjatar för det gör jag. Mammor tjatar mycket och pratar en del.
Men vi har det bra vi går upp på morgonen och gör saker, shop inte speciella saker. Utan helt vardagliga saker. Vi diskuterar inte händelsen för den har vi pratat om, utan mera vardagliga saker går och handlar och jag delar med mig av mina kunskaper som liksom hör till när man bor i egenlägenhet och är vuxen. Jag visade han hur det blev när man gjorde som vi gjorde i går, då vi köpte köttfärs på Citygross till extrapris. Varför det inte lönar sig enligt vad jag tycker för köttfärsen var så full av vatten att det nästan blev soppa när jag stekte den.
Sonen som hatat skolan sedan han började förskolan mår just nu bra med att bara vara i vardagen utan semester och sommarlov. För sommarlov det ger ångest det med. Då ska man ju uppleva saker och hinna med så mycket och hinna med att vila upp sig. Idag är det inte sommarlov utan vardagen, då när man faktiskt måste göra hushålls sysslor och planera för dagen. Det ska städas, lagas mat, handlas, och tvättas kläder mm. Just nu är det så där bra som det var när vi åkte till Strömstad i två veckor bara han och jag. Då vi gjorde tomatisbehandlingen. Det va också en tid då vår son var lycklig, fast vi bodde i stuga eller i husvagnen eller på vandra hem. Varje dag gjorde vi tomatisbehandling i tre timmar sedan ner på stan handla mat, och göra vardagliga saker. När sonen går i skolan då kan vi inte alls ställa de krav som just nu bor i vardagen. Då är det till och med en kamp att få in honom i duschen.
Jag känner någonstans att det här är viktigt på något sätt, just den här tanken och känslan jag har just nu. Det är något som är viktigt med stunden just nu. Vad är det som gör att vår son mår så bra just nu?
För kraven finns även här i vardagen. Så det är verkligen inte kraven som ställer till det. Struktur, krav och olika vardagliga tråksysslor finns varje dag för sonen. Men någonstans i det här mår han bra.
Vad är som gör att det just nu funkar så bra? Vad är det som gör att det just nu känns som sonen är lycklig? Vad är det i dagarna just nu som vi måste fånga upp, ha med när det återigen blir skola? ÅÅÅ vad jag just nu önskar att den psykolog vi har haft så nära samarbete med, inte slutat på habiliteringen. Hon hade precis förstått vad det är jag menar. Tyvärr så hittade hon nya arbetsuppgifter. Just nu känner vi oss så ensamma, finns inte så mycket bollplank. Jag måste reda ut det här måste hitta till det som gör lyckan just nu. För något är det som görs rätt just nu.
Livet är just nu inte en kamp vilket det brukar att vara.