Tidigt i morse gick mina tankar i varv. Varven av du är inte klok. Du måste vara dum i hela kroppen. Inte en vettig människa, tänker i dina banor av tankar. Men jag tänkte och tänkte. Det är just idag, just nu som du ser till att få till den där viljan som bor inom dig. Just nu, just nu är det viljan du måste leta fram. Jag letade och letade. Hela vägen från halv sex fram till halv åtta satt jag här och mös i värmen.
Sedan efter halv åtta, var det bara till att gö. GÖ med stora bokstäver. In i sovrummet av med nattlinne och på med badrocken. I med badskor och vantar. På med värmaren i bilen. Du är inte klok Carina!!! Nä jag är inte det men, det är så härligt att vara så där oklok som jag är i så fall. Galenpannan som jag är så satte jag mig i bilen tempen visade på – 15.5 grader.
Bilen tog mig hela vägen till sjön och hela vägen fram till badstugan. Av med den varma gosiga kappan, av med stövlarna och på med badskor. Av med morgonrocken, omslöt mig med badhandduken. Med tankar om varför tar jag ens tar på mig badhandduken. Inte så att den värmer något särskilt. Den skylder min arma ännu varma kropp, just då.
När jag var bad-klar kom mina badsystrar full med munderingar i form att Spadar och pinnar. Jag hade under omklädningen, haft tankar om hur gör man nu när hela sjön är is? Går man bara i och hoppas att isen spricker? Fick bilder i huvudet där jag står helt naken på isen, ser mig själv halka runt, till sist slå mig på någon iskant. Men mina tankar fick stopp, då jag såg mina systrars verktyg för att nå vattnet under isen.
Efter som jag var redo för bad, fick jag en spade för att börja. Min mentor hade en stor pinne och göra små hål i isen. Sedan kom jag med spaden och gjorde större hål. Just under tiden jag hackade, kände jag inte av så mycket kyla. Den kom sedan, när det var dags för att doppa hela kroppen. Då trodde jag ett litet tag att jag inte skulle kunna doppa mig. Men då kom badsystrarnas hjälp, till hands. Helt plötsligt var jag där i vattnet, med vatten till nacken. Ett kort dopp, mina fötter var stelfrusna redan innan doppet. Där av det korta doppet i vattnet. Efter det korta doppet var det upp för backen, in i badstugan och försöka mig på att få av badskor och på med varma strumpor. Riktigt svårt med frusna fingrar. Men Jag gjorde det, jag är inte klok men jag gjorde det på riktigt.
Nu sitter jag här med tre par strumpor på mig och ett par tofflor. Underställ, onepice och funderar på om jag ska ta på mig täcket. Fötterna har börjat att tina upp, gör inte ont längre och snart ska jag göra min morgon så att dagen blir min. En fin dag börjar med ett bad, oavsett väder så badas det. Jag är så stolt över mitt mod min kraft och mitt bestämdaste. Jag fixade det idag med.
Jag är inte klok men, jag gillar mig och min härliga oklokhet. Jag gillar känslan, efter att gjort denna stora utmaning som jag bestämt mig för att göra. Det vill säga den stora utmaningen, att klara av att bada året om. Idag kom pulsen upp i vidrigt höga slag, som högst 197. Kan det vara farligt kanske? Jag vet inte jag vet bara att den känslan och de tankar som bor i mig nu, är bara fulla av stolthet jag har gjort det, jag har nått mitt mål att faktiskt bada trotts väder, vind och kyla.
Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller just nu…..
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.