Tre år har gått sedan mamma lämnade oss. Idag har jag för första gången använt en del av pengarna vi syskon fick efter henne – till något jag vet att hon hade älskat. En dag fylld av trädgårdsglädje, varma minnen och en känsla av att både mamma och pappa är med oss i allt vi gör

God eftermiddag och varmt välkommen hit.
Idag vill jag dela en stund som känts både innerlig och helig, en dag som på många sätt har varit tillägnad mina föräldrar.

Snart är det tre år sedan min mamma gick bort. När hon dog fick jag och mina syskon lite pengar efter henne. Pengar som jag inte har rört förrän nu, eftersom jag ville att de skulle gå till något som mamma själv hade uppskattat.

Min mamma älskade sin trädgård. Hon la all sin lediga tid på att plantera, sköta och skapa en plats full av liv och skönhet. Hennes trädgård var något alldeles extra. Jag ville hedra henne genom att använda pengarna till något som förlänger hennes kärlek till naturen och trädgårdslivet.

Mammans gåva: Växthus, äppelträd och Herr Gräsman

Idag har jag för första gången använt en del av de pengarna. Det blev ett växthus och en robotgräsklippare – som vi döpt till Herr Gräsman. Just nu står han och laddar för att ge sig ut på nästa klippuppdrag.

Jag köpte också två äppelträd: ett Astrakan och ett Ingrid Marie. Två sorter som jag länge velat ha, och nu fick de bli en del av vår trädgård, tack vare mamma. Jag hoppas att de kommer att växa sig starka och ge oss massor av goda äpplen framöver.

Det känns riktigt bra i hjärtat att ha använt pengarna till något som verkligen speglar mammas anda. Träden och växthuset får vara hennes gåva till oss. Och robotgräsklipparen – ja, den får vara från pappa, för han älskade teknik och alla sorters motorer. Han gick bort för många år sedan, bara 59 år gammal, men på något sätt känns det som om han också är med oss i dessa inköp.

En dag fylld av trädgårdsarbete och glädje

Det konstiga är att jag annars ofta får dåligt samvete när jag köper saker bara för min egen skull. Men inte idag. Den här gången känns det bara helt rätt i magen. Som ett inre lugn. Jag känner nästan att mina föräldrar ser ner på oss och ler åt våra val.

Igår blev det inget blogginlägg, för dagen gick åt till att besiktiga vår lilla husbil – vår älskade LVL^2. Vi misstänkte att bromsarna kanske tagit stryk efter Norgeresan förra sommaren, men husbilen gick igenom besiktningen med ett blankt papper. Allt var tipptopp!

Just den där Norgeresan var för övrigt något av en drömresa för mig. Äntligen fick jag se Røisheim och Böverdalen, så vackra platser. Klicka här om du vill läsa mer och se bilder från resan.

Efter besiktningen hittade vi ut i vår egen trädgård. Jag kantklippte och rensade rabatter – även om mycket arbete återstår. Maken, som var så glad över husbilsbesiktningen, passade på att tvätta taket och utsidan på husbilen. Han var så lycklig att han nämnde det flera gånger under dagen! Och idag är han minst lika glad över Herr Gräsman och inspekterar nyfiket hur robotgräsklipparen sköter sig.

Vill du läsa mer om min pappas kärlek till teknik, motorer och gräsklippare, kan du kika här. Även om inlägget mest handlar om ADHD, så finns där en liten bit pappa också.

En dag att minnas

Sammanfattningsvis har denna dag varit fylld av mamma och pappas anda.
Det är svårt att beskriva, men i kroppen känns det genuint och nästan heligt.
En dag då minnen, kärlek och framtid fått mötas i vår lilla trädgård.

Tack för att du ville läsa.
Ta hand om dig och njut av din kväll.
Vi ses snart igen här på malix.se.

Att få skapa nytt liv i trädgården med hjälp av mammas och pappas minne känns som en gåva. Något som fortsätter växa, blomma och bära frukt – precis som kärleken till dem alltid kommer att göra. Tack för att du delar stunden med mig här på malix.se

#minnen #trädgårdsliv #växthusdröm #äppelträd #hedraminmamma #familjekärlek #malixblogg #vardagsglädje

Den här länken är för trädgårds fantaster här finns massor av trevligheter.

här finns att läsa om robot klippare-