En liten episod som vi var med om i Norge. Jag hade helt glömt av den, maken påminde mig igår. Den där sista campingen skulle egentligen vara i Hammar i Norge. Vi tog av vid avfarten där det visade sig vara en camping, det var skyltar i början när vi åkte. Där det visade på tält mat och bad. Vi åkte och åkte, efter en stund började vi upptäcka att skyltarna tog slut. Vi misstänkte starkt att vi missat någon skyllt. När vi kom in i ett villa område stod det en herre där med handskar på sig. Han drog ogräs vid sitt staket. Han utseende var som en känd skådis.Ni vet han som är en man ut i fingerspetsarna. Sam Elliot heter han. Det var inte han men med hans utseende så visste vi att här var en man som visste saker. Maken gick ut för att fråga honom om vägen.
Sam Elliot
Sam som vi kallar honom, såg glad ut när maken frågade om vägen. Sam svar blev nej det finns inte någon camping här. Den stängde för en så där tio år sedan. Ni får åka längre ner till Nästa stad. Staden Tangen för att hitta camping. Maken tackade för svaret och kom in i bilen igen. Vi skrattade åt Sam svar, om att den där campingen slutade vara camping för tio år sedan. Vi funderade på hur det kommer sig att det fortfarande var skyltar ute på E6 om att det var Camping. Någon borde ju tagit bort skyltarna, eller var dom så glad över att den någon gång i historian varit en camping där. Eller handlade det om att i alla fall få möjlighet att folk, stannade för att göra inköp? När dom ändå stannat till?
Tangenodden
Vi åkte till Tangenodden och visst det var en Camping men, ingen camping jag igen provar. Utom ordentligt dålig camping var det. Under all kritik dålig.
Här kan du läsa om min upplevelse av campingen.
Nåja det är historia och den vill jag inte uppleva igen. Det hade fungerat bättre att duscha i husbilen än i campingens duschar. Hade det funnit en brygga hade kanske sjön gått att bada i. Mjøsa som sjön hette var fin men inte botten där av inget bad.
Silverfisken
Igår var jag på simskolan tillsammans med dottern och hennes son Alfred. det var stort igår tog han märke han tog silver fisken. Han simmade 25 meter på djupt vatten. Fem år och kan redan simma, flyta. Han är så duktig. Vädret där vid sjön var kallt så kall att jag inte ens hade tanken på att bada. Det hade jag inte ens när jag åkte, magen krånglar igen, vilket gör att jag har ont i magen och har lite feber. Jag vill ha tillbaka mitt liv så som det var innan jag blev sjuk i ryggen och magen. Det börjar bli tröttsamt det här.
Nåja nu ny dag och jag väntar fortfarande på att doktorn ska ringa. Men idag har jag fått en telefontid.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.