Solen har hittat hit igen.
Härligt.
Jag har jobbat sedan igår, men natten gick inte att sova.
Kroppen känns skakig och tung av trötthet.
Jag tog Concertan och hade en förhoppning om att tröttheten skulle minska.
Ha ha… jag tror nog att sömnen är det enda som hjälper, tyvärr.
Det känns som att mina sovproblem är på väg tillbaka.
Det är oftast så på våren och sommaren – jag går i en dimma på dagen och är pigg på natten.
Jag trodde det var ett problem som skulle försvinna när jag fick medicin.
Men kanske är det en cykel som återkommer varje år, och inte bara har med Concertan eller ADHD att göra.
Kanske är det något jag får lära mig att leva med, och gilla läget.
Idag ska vi ta vägen förbi röstlokalen där min son står och delar ut röstsedlar för Piratpartiet.
Jag kommer nog att göra honom besviken genom att inte lägga min röst på hans parti – vi har olika åsikter om huruvida det är ett bra alternativ eller inte.
Men att han engagerar sig är viktigare.
Att han bidrar och har åsikter är viktigare.
Att han ser att han kan påverka är viktigare än att vi tycker lika.
Jag är en stolt mamma till en snart 17-årig kille som intresserar sig för politik.
Det gillar jag.
Vad han tycker och tror på är upp till honom.
Men han gör det han tror på – och det är viktigt.
Han tar ställning.
Han tar ansvar.
Det fyller mitt hjärta med stolthet.
© Malix
Lämna ett svar