Tandläkarskräck är något jag har levt med länge. I dag gjorde jag ändå något stort – nästan enormt för att vara jag.
🇸🇪 Svensk version 🇬🇧 English version
Tandläkarskräck och mod i vardagen
I dag har jag gjort något stort. För mig nästan enormt.
Min stackars tandläkare var nog helt svettig efter mitt besök.
Jag fick rådet att nästa gång tala om att jag har tandläkarskräck – då kan jag få en lugnande tablett att ta innan.
Men i dag borrade jag.
Utan bedövning.
Fast bara så kort tid som möjligt.
Att leva med tandläkarskräck innebär att varje besök blir en mental kamp. Det handlar inte om smärta – det handlar om kontroll och rädsla.
Jag har valt att vila i tanken på nästa tandläkarbesök, för att vara mer förberedd.
Det blev en provisorisk lagning. Det går inte längre att bara laga tanden – det krävs ett större ingrepp.
Så tuff var jag inte i dag.
Lite lim och tejp får duga tills vidare. Vi tar resten en annan gång.
Min lilla tandläkare skakade på huvudet och sa att den kan gå sönder. Kanske till och med redan i dag.
Men hon känner inte mig.
Nu ska jag vara extra rädd om den lilla tanden och bara tugga på andra sidan.
Seg kola och annat dumt är uteslutet. Och om jag förstod lite bättre skulle jag nog sluta med mitt Nicorette-tuggande också.
Jag fattar nog snart bättre…
Lev i dag. Just nu.
Problemen tenderar ändå att alltid bo i framtiden.
© Malix
Today I did something big. For me, almost enormous.
My poor dentist was probably sweating after my visit.
She advised me that next time I should tell them about my dental fear — then I can get a calming tablet beforehand.
But today, I let them drill.
Without anesthesia.
Only for the shortest possible time.
I’ve chosen to rest in the thought of the next appointment, to prepare myself mentally.
For now, it’s only a temporary solution. The tooth can no longer just be fixed — it will require a bigger procedure.
I wasn’t that brave today.
A little glue and tape will have to do for now. We’ll deal with the rest another time.
My small dentist shook her head and said it might break. Maybe even today.
But she doesn’t know me.
Now I will be extra careful with that little tooth and chew only on the other side.
Chewy caramels and other foolish things are officially banned. And if I were wiser, I would probably stop chewing my Nicorette too.
I’ll understand that soon enough…
Live today. Right now.
Problems tend to live in the future anyway.
© Malix

Lämna ett svar