🇸🇪 Svensk version – renskriven
VG – och jag står kvar
GB → Läs inlägget på engelska här:
Nu, här och i detta ögonblick, har jag just upplevt en euforisk stund.
Allt mitt slit under hösten.
Allt arbete jag lade ner på mina studier.
Det gav resultat.
Jag fick betalt – tack vare mig själv.
Och tack vare min familj som stöttade mig hela vägen.
Tacksamhet.
Tack för att jag är född.
Tack för att jag är född med en enorm vilja och uthållighet.
För att jag är så envis – och att det gör att jag lyckas med det jag bestämmer mig för.
Tack för att jag klarade mina studier förra terminen.
Jag kammade hem det högsta betyget på kursen.
VG.
Tänk att lilla jag lyckades med det.
VG!!!
Jag är bra precis som jag är.
Med och utan särskrivning.
Med och utan stavfel.
Jag duger.
Och jag är helt enkelt bäst på att vara jag.
Detta – trots att jag inte ens kan fuska. 😊
Mellan raderna – min röst
Det här handlar inte bara om ett betyg.
Det handlar om att bevisa något för sig själv.
Inte för lärare. Inte för världen.
För sig själv.
Om att bära en historia av tvivel – och ändå stå kvar.
Om att vara dyslektiker och ändå ta hem högsta betyg.
Om att förstå att intelligens inte sitter i stavningen utan i viljan.
Det här är inte skryt.
Det är läkning.
🇬🇧 English version
VG – And I Stand Firm
SV → Läs inlägget på svenska här:
Right here, in this very moment, I’ve just experienced a euphoric feeling.
All the effort during the autumn.
All the work I put into my studies.
It paid off.
I was rewarded – thanks to myself.
And thanks to my family who supported me along the way.
Gratitude.
Thank you for being born.
Thank you for being born with strong will and endurance.
For being stubborn in a way that makes me succeed when I decide to do something.
Thank you for completing last semester’s studies.
I received the highest grade in the course.
VG.
Imagine that – little me.
VG!!!
I am good just as I am.
With or without spelling mistakes.
With or without perfectly joined words.
I am enough.
And I am simply the best at being me.
Even if I can’t cheat. 😊
This isn’t just about a grade.
It’s about proving something to yourself.
Not to teachers. Not to the world.
To yourself.
About carrying doubt for years – and still standing.
About having dyslexia and still earning the highest mark.
About understanding that intelligence is not found in perfect spelling, but in persistence.
This isn’t arrogance.
It’s healing.

Lämna ett svar