Kay Pollak och ordet inte har följt mig länge. Idag, dagen före föreläsningen i Göteborg, märker jag hur ett enda litet ord kan förändra ton, tydlighet och omtanke.
Idag övar jag på att undvika ordet inte – och märker hur tonen, tydligheten och omtanken förändras när jag väljer andra ord.
En ledig dag. En dag innan dagen D. Imorgon ska jag och mina kolleger till GBG. Kay Pollak ska föreläsa, och vi ska sitta där och lyssna på honom. Spännande ska det bli. Förväntansfull och uppladdad är jag. En snabb genomgång av hans böcker under förra veckan. Jag gillar verkligen hans tänk.
Det blir så spännande att tänka att människor är utsända till mig, för att jag ska lära mig något. Att alla människor jag möter är till för mig, så att jag kan växa som vuxen, bli ansvarstagande vuxen.
En liten lek: att undvika “inte”
I går försökte jag mig på en liten lek, där jag skulle undvika INTE i mina meningar. Har i och för sig gjort det innan. Förra gången jag läste hans böcker. Det var i alla fall länge sen jag gjorde det innan igår.
Smäll inte i dörren. Hur säger man det så att det undermedvetna uppfattar mitt budskap? Vill du vara snäll och stänga dörren försiktigt.
Jag vill inte ha te nu. Jag skulle kunna tänka mig en kopp te lite senare. Man blir mera vänlig.
När “inte” smyger in i samtalet
Min son har tappat bort sin hårdisk som han har i skolan, på denna disk ligger alla skolarbeten. Under vårat samtal ramlade jag i inte-gropen många gånger.
Så du har inte hittat disken? Har du undersökt alla ställen den kan tänkas vara på? Var såg du den sist?
Är det inte någon som har tagit den? Är det så att någon kan ha stulit den ifrån dig.
Du får inte vara så slarvig. Du får ha mera ordning på dina saker.
Du kan inte ha letat över allt. Har du titta på olika ställen i ditt rum?
När jag tänker på Kay Pollak och ordet inte ser jag hur språket formar relationer. Det är inte bara en språkövning – det är ett sätt att ta ansvar för hur jag möter andra.
Vad händer när jag tar bort ordet?
Det där ordet inte, är ett ord som säger negativa saker om någon eller något. Det tillför heller ingen information om det jag pratar om. Det är ett rätt meningslöst ord när man försöker att använda andra ord i stället.
Så blir tankarna mera tydliga och mina ord och meningar formas till det jag egentligen vill få fram.
Glöm inte torka av bordet efter dig, blir: jag vill att du torkar av bordet när du är klar.
Du får inte glömma gympa kläderna, blir: kom ihåg att ta med dig gympakläderna.
Du får inte komma försent till skolan, blir: jag vill att du kommer i tid till skolan.
Du får inte ha de söndriga och smutsiga byxorna på dig, blir: jag vill att du ser fräsch ut och har hela och rena kläder på dig.
Om jag utesluter ordet inte, blir jag mera tydlig med mina budskap. Mina budskap ger mottagaren en möjlighet att få en större insikt varför jag vill att han ska komma i tid, eller ha rena kläder på sig. Det blir en mera “jag bryr mig om”, “jag tycker du är viktig”, då jag tar bort ordet inte.
För mig handlar Kay Pollak och ordet inte om mer än språk. Det handlar om medvetenhet i nuet.
Mera tydlighet …
Lev idag just nu, igår är historia, en svunnen tid.
I morgon är framtiden. Framtiden har många nu som kommer senare.
Lever jag nu, så kan jag uppleva många nu. Längtar jag till framtiden, så förlorar jag nu.
Stöd & prenumerera
☕ Vill du stötta mitt skrivande?
Stöd via PayPal här
✉️ Vill du få uppdateringar när jag publicerar nytt?
Prenumerera här
🇬🇧 English
Intro (keyword): Today I practice how to avoid the word “not”—and I notice how tone, clarity, and care change when I choose different words.
A day off. The day before the big day. Tomorrow my colleagues and I are going to Gothenburg. Kay Pollak will be giving a lecture, and we’ll be sitting there listening to him. I’m excited. I feel expectant and charged up. Last week I skimmed through his books again. I truly like the way he thinks.
It feels exciting to think that people are “sent” to me—so I can learn something. That everyone I meet is there for me, so I can grow as an adult, become a more responsible adult.
A small game: avoiding “not”
Yesterday I tried a small game where I avoided the word “not” in my sentences. I’ve done it before—back when I last read his books—but it had been a long time since I tried again.
Don’t slam the door. How do you say it so the subconscious actually understands the message? Please close the door gently.
I don’t want tea now. I could imagine a cup of tea a little later. You become kinder. Clearer.
When “not” sneaks into the conversation
My son has lost his external hard drive at school, and all his schoolwork is on it. During our conversation I fell into the “not-trap” many times.
So you haven’t found it? Have you checked every place it could be? Where did you see it last?
Could someone have taken it? Could someone have stolen it from you?
What changes when I remove the word?
The word “not” often carries negativity and rarely adds useful information. When I use other words instead, my thoughts become clearer—and my sentences become what I actually want to say.
Don’t forget to wipe the table → Please wipe the table when you’re done.
Don’t forget your gym clothes → Remember to bring your gym clothes.
Don’t be late for school → I want you to arrive on time.
Don’t wear those dirty pants → I want you to look fresh, with clean and whole clothes.
When I remove “not,” my message becomes more caring—more “I care about you,” more “you matter.”
More clarity…
Live today, right now. Yesterday is history.
Tomorrow is the future. The future holds many “nows” that will come later.
If I live now, I get to experience many nows. If I only long for the future, I lose the now.
Support & subscribe
☕ If you’d like to support my writing:
Support via PayPal
✉️ Want updates when I publish new posts?
Subscribe here
Sol, kaffe och vardagsrytm med ADHD
Lämna ett svar