Idag är det kalas, ailment svärmor kommer hit. Imorgon fyller min make år. Vi har även bröllopsdag. Även min svägerska fylle år i morgon.
Men kalasattiraljer kommer att bytas ut till dop-samfunds-tillställning. Min lilla brorson kommer imorgon att döpas, då lär han heta Hans på riktigt. Har aldrig varit på dop, vad jag kommer ihåg. Mina egna barn är inte döpta, för jag ser det mera som att de då de är så vuxna, själva kan bestämma om de vill döpa sig. Även om jag är atteist, så har jag genom åren visat mina barn på att kyrkan och bibeln, även andra trosuppfattningar finns. Detta för jag vill att de utifrån sig själva, ska kunna ta ställning till om gud finns, eller inte. Ju äldre jag blir, så har jag insett att gud nog finns. Kanske inte så som på det kristliga sättet.
För mig handlar det mera om kärlek, att vi alla är gudomliga, vackra när vi är oss själva, så som vi är inne i våran kärna, då är vi gudomliga. I kärleken vilar även gudomligheten. Livet blir liksom vad vi gör det till, jag kan inte säga att gud finns, inte heller att han inte finns. Men genom mina handlingar lever antingen kärlek eller hat, först och främst måste jag ge mig själv kärlek, för utan den lär jag aldrig kunna älska……
Vi är alla gudomligheter, det är det, som gör oss vackra!
Lev idag, just nu, i morgon levs imorgon. Igår kan bara minnas.
Varje minut är något du själv kan bestämma över, vad väljer du?
Just nu väljer jag lycka.
Hej!
Jag tror nog att din livsåskådning mycket väl kan kallas kristen, vad du än tycker om det.
Hittade hit på lite krångliga vägar men nu lägger jag till din blogg på min bloggroll.
Intressanta tankar kan man inte få för mycket av.
Hälsn.
Lena