Kategori: Camping, ställplats. Sida 2 av 8

Förälskad i Norges fjäll – och det började med en bok

Av

den 30 juni 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2, Malix, Platser vi älskar

Engelsk version finns att läsas här

Vill du stötta mitt skrivande?
Om mina ord betyder något för dig – så får du gärna lämna en liten gåva.
Skänk en slant via PayPal

Förord

Det här är en sådan berättelse som bor i både hjärta och kropp. En text om vind, fjäll, förundran – och om hur ett boktips blev till en långvarig kärlek till Norges natur. Jag skriver det här med fjällen utanför fönstret och vinden som just lagt sig. Kanske kan du känna stillheten mellan raderna.

Böckerna som öppnade dörren till fjällen

För några år sedan, kanske var det 2019, började jag få en förkärlek till Norge och deras fjäll. Det började med att jag läste en bokserie om Böverdalen och två systrar. Böckerna är skrivna om området runt Sognefjell, Skjolden och Luster. De utspelar sig ungefär tvåhundra år tillbaka i tiden och handlar om hur människor anpassade sig till fjällvärlden och dess väder.

Sedan dess har vi under flera år besökt Norge för att själva få uppleva fjällen och allt de bär på.

När vinden visar sin styrka

Igår, trots att det är mitt i sommaren, fick vi uppleva vädrets kraft här i fjällen. Vindarna grep tag i vår husbil så att det kändes som om den skulle lyfta. Hela bilen skakade, gardinerna rörde sig – trots att alla fönster och dörrar var stängda. Det var inte utan att det kändes både spännande och lite skrämmande. Jag är tacksam att det är sommar och inte vinter.

Visste du?
I de norska fjällen kan vädret slå om snabbt, oavsett årstid. Sommarstormar är vanliga, och vinden kan öka från lätt bris till stormstyrka på bara några minuter. Det är därför viktigt att alltid vara beredd, särskilt om man vandrar eller campar. Temperaturen kan sjunka snabbt – även mitt i juli.

Ett lugn vid Otta Seatacamping

Just nu befinner vi oss i Otta, på Seatacamping, där vår husbil står precis vid vattnet. På andra sidan älven tornar bergen upp sig. Det ser nästan ut som en miniatyrvärld där borta – små hus, ett tåg som rusar förbi som ser ut som en leksak. Fast allt är verkligt, förstås. Bara bergen är så mäktiga att de får resten av världen att se ut som något ur en dockfilm.

Fjällens inverkan på kroppen och själen

Jag vet inte vad det är, men när jag är här bland fjällen får jag en annan takt i kroppen. Ett lugn. Något stillnar i mig. Här finns inte samma brådska.

Vi har varit här förut – men det går inte att se sig mätt. Varje gång vi kommer hit stannar jag upp. Ser. Andas. Och varje gång hittar jag något nytt. Något som gör mig förundrad över hur storslaget livet kan vara, mitt i naturens storslagenhet.

Dagens mål: Dovrefjället

Idag åker vi vidare mot Dovrefjället. Vi hoppar över frukosten här på campingen, och tänker istället äta uppe i fjället. Kanske får vi se myskoxar – de strövar fritt däruppe om man har tur.

Efter Dovrefjället ska vi vidare mot Gäddede, där vi hoppas få en sista dos fjäll innan det bär av hemåt. Men handen på hjärtat – det svenska fjällandskapet får svårt att mäta sig med det vi fått uppleva här.

Norge – vår lillebror med storslagna vyer

Vi svenskar ser ibland Norge som vår lillebror, men när det gäller natur och fjäll är rollerna omvända. Norge levererar alltid mer. Större. Mäktigare. Och alltid med något nytt att upptäcka – om man bara tar sig tid att stanna upp.

Slutord

Tack för att du tagit dig tid att läsa. Kanske har du varit i Norges fjäll själv – eller så kanske du längtar dit nu. Oavsett vilket hoppas jag att du fått med dig en bit stillhet från mitt inlägg.

Lämna gärna en kommentar, dela om du vill – och ha en riktigt fin dag.
Vi hörs snart igen.

Carina Ikonen Nilsson Lev idag, just nu. Igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

Malix /Carina

Här kan du läsa mera om resor till Norge.

Hashtags svenska:
#Fjällsemester #NorgeResa #Böverdalen #Dovrefjället #Husbilsliv #OttaCamping #Fjällmagi #NaturenHelar #ResaMedHjärta #Myskoxar

Hashtags engelska (för internationell räckvidd):
#MountainRetreat #NorwayTrip #MotorhomeAdventure #FjordBeauty #NatureHealing #Dovrefjell #TravelWithHeart #ScenicDrive #WildNorway #GlampingLife

* Fakta om fjällväder – Svenska

Vädret i fjällvärlden är känt för att vara ombytligt och snabbt skiftande. Även mitt i sommaren kan temperaturen sjunka hastigt, och det kan komma snö eller hagel. Vindstyrkan kan öka på bara några minuter, vilket gör att även en solig dag snabbt kan förvandlas till en utmaning för den som vandrar eller campar.

I områden som Dovrefjället och Sognefjell förekommer ofta hårda vindar, tät dimma och snabba väderomslag. Därför rekommenderas det att alltid ha med sig varma kläder, regnskydd och extra mat och vatten – oavsett årstid.

Vädret i fjällen kräver respekt, planering och lyhördhet – men belöningen är en storslagen och levande naturupplevelse.

In Love with the Norwegian Mountains – And It All Started with a Book

Av

den 30 juni 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2, Platser vi älskar

SE läs detta inlägg på svenska här:

Support my writing
If my words moved you, feel free to leave a small donation:
Donate via PayPal

Preface

This is one of those stories that lives in both the heart and the body. A story about wind, mountains, wonder – and how a book recommendation turned into a deep love for the nature of Norway. I’m writing this with the mountains outside the window and the wind just beginning to calm down. Perhaps you’ll feel a sense of stillness between the lines.

The Books That Opened the Door to the Mountains

A few years ago – maybe it was in 2019 – I developed a deep fondness for Norway and its majestic mountains. It started when I read a book series about Bøverdalen and two sisters. The books take place in the area around Sognefjellet, Skjolden, and Luster. They’re set 200 years ago and tell the story of how people adapted to the harsh, beautiful mountain life and weather.

Since then, we’ve spent several summers traveling to Norway to experience these landscapes in real life.

When the Wind Shows Its Power

Yesterday, even though it’s midsummer, we experienced just how powerful the weather can be up here in the mountains. Gusts of wind rocked our motorhome so much it felt like it might lift off the ground. The whole vehicle shook, and the curtains moved—even though all the windows and doors were shut. It was both thrilling and a bit scary. I’m thankful it’s summer and not winter.

Did you know?
In the Norwegian mountains, weather can change quickly—regardless of the season. Summer storms are common, and wind speeds can go from calm to gale force in minutes. This is why it’s important to always be prepared when camping or hiking. Temperatures can also drop suddenly, even in July.

Stillness at Otta Seatacamping

We’re currently at Otta Seatacamping, with our motorhome parked right by the water. Across the river, the mountains rise so steeply that the houses on the other side look like something from a miniature world. Now and then a train rushes by, looking like a toy.

But it’s all real. The houses are full-sized, the trains real – it’s just the dramatic scale of the landscape that makes everything else feel tiny.

How the Mountains Affect Me

I don’t quite know what it is, but something shifts in me when I’m here among the mountains. A different rhythm settles in my body. I breathe slower. Move slower. The outside pace doesn’t matter anymore.

We’ve been here before, but I never grow tired of it. Every time we return, I stop and take it in. Every time, I notice something new. And each time, I’m filled with awe – at just how vast and beautiful this world can be.

Today’s Destination: Dovrefjell

Today we’re heading up into Dovrefjell. We’re skipping breakfast here and plan to eat up there in the mountains instead. Who knows – maybe we’ll spot a musk ox!

After that, we’re continuing toward Gäddede to experience the northern Swedish mountains before heading home. But honestly – after everything we’ve seen here, it will be hard for anything to top this.

Norway – Our “Little Brother” with a Big Heart

We Swedes sometimes jokingly refer to Norway as our little brother, but when it comes to nature and mountains, the roles are reversed. Norway always delivers more. Bigger. Wilder. And always with something new to discover – if you take the time to look.

Final Words

Thank you for visiting my blog and reading my thoughts today. Maybe you’ve been to the Norwegian mountains yourself – or maybe you’re now dreaming of going. Either way, I hope this little glimpse into my world brought you a sense of calm and wonder.

Feel free to leave a comment or share if you like.
Wishing you a beautiful and a powerful day.

Carina Ikonen Nilsson Lev idag, just nu. Igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

Malix/Carina

MountainRetreat #NorwayTrip #MotorhomeAdventure #FjordBeauty #NatureHealing #Dovrefjell #TravelWithHeart #ScenicDrive #WildNorway #GlampingLife

* Facts About Mountain Weather – English

The weather in the mountains is known for being unpredictable and changing rapidly. Even in the middle of summer, temperatures can drop quickly, and snow or hail can occur. Wind speeds can increase within minutes, turning a sunny day into a serious challenge for hikers or campers.

In areas like Dovrefjell and Sognefjellet, strong winds, dense fog, and sudden weather shifts are common. It is highly recommended to always bring warm clothing, rain protection, and extra food and water – no matter the season.

Mountain weather demands respect, planning, and attentiveness – but the reward is a breathtaking and powerful experience of nature.

Camping vid Glomma – sol, dyn och norska vyer

Av

den 29 juni 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2, Morgonreflektioner, Vardag & familjeliv, Vinghästen i skymningen

Read this in English

Lång resa, stark sol och ett bad jag aldrig tagit i Sverige

Förord
Det här är ett sådant där inlägg som bär spår av resans puls – från timmar i bilen till kvällssol vid älven. Jag skriver det med sand mellan tårna och bilder i huvudet som fortfarande doftar fjälluft.

Från Sverige till Norge – med handlingsstopp och dieselprat

Igår blev det många timmar i bilen. Vi körde från ett regnigt Sverige, passerade Charlottenberg där norrmännen fyllde kundvagnarna och dieselpumparna, och rullade vidare in i Norge. Här är diesel dyrare – men tack vare vår starkare krona blev campingen, som kostade 420 norska kronor, bara 399 i svenska pengar. Kanske är dieseln ändå ungefär lika dyr som hemma, men ärligt talat är det för tidigt för att tänka matte.

Regn, räkning av husbilar och skrivdrömmar

regn och räkna husbilar.

Hela vägen fram till Kongsvinger följde regnet oss. Jag försökte räkna husbilar – en syssla jag gör med glädje – och samtidigt arbeta lite med Vinghästen. Men det gick sådär. Boken får vänta till vi är hemma. Ett manus tar tid, och det ska bli vackert. Men bilderna, de växer fram ur sagan om pojkarna och deras prövningar tillsammans med hästen.

Vinghästen

En pastagratäng i kvällssolens magi

När vi till slut anlände till campingen vid Glomma, värmde vi på pastagratängen vi hade med oss. Vi satt ute och åt i kvällssolen, som sken på oss som genom ett mirakel. Runt omkring – kolsvarta moln. Men just över oss: strålande sol. Det blåste, men vinden var varm, nästan välsignande. Maken brände sig på axlarna i solskenet. Det gjorde ont, men det var också ett bevis på hur stark solen var.

Ett bad jag aldrig skulle ta i Sverige

Jag frågade campingvärden om man kunde bada i älven – det kunde man. Men när jag väl gick ner dit, möttes jag av stora stenblock, och där det var sand, sjönk jag ner i dyn. Fötterna fastnade. Men jag hade bestämt mig. Det blev ett bad ändå – ett sådant där där man mest flyter, snarare än simmar. Vattnet var strömt, och ett vattenfall hördes längre bort.

Efteråt satt jag i solen och lät fötterna torka. Badskorna, däremot, är nu fulla av sand. Jag har blivit ännu mer övertygad: norrmän vet inte hur en riktig badsjö ska kännas. Jag skulle aldrig bada i sånt vatten hemma i Sverige. Redan förra året blev det tydligt – badkulturen här skiljer sig rejält.

Vyerna – så vackra att man blir tyst

Men – och det är ett stort men – vyerna här är magiska. Höga berg, djupa dalar, små pittoreska byar. Ögonen får sitt, och det med råge. Det är ett landskap som får en att känna sig liten, på ett vackert sätt.

campingen och vyer

Dagens funderingar – vilken väg ska vi ta?

Idag vet vi inte riktigt hur vi ska göra. Kanske kör vi tillbaka in i Sverige, mot Vilhelmina och Stekenjokk – för att verkligen få den där wow-känslan av fjällen. Kör man genom Norge först, kan just Stekenjokk kännas lite… futtigt. Men om vi tar det från svenska sidan är det något annat.

Det blir många mil i bilen oavsett. Kanske blir det ett stopp i Strömsund, där det finns camping och pool. Eller så drar vi vidare mot Trondheim och letar camping i Oppdal eller uppe på fjället bland bisonoxarna. Oavsett var vi landar, så fortsätter resan.

Slutord

Det är så här det är – husbilslivet på vägarna, med sol, sand, vyer och oplanerade beslut. Vi följer känslan, vädret och vägen. Och jag följer orden som vill skrivas.

Carina Ikonen Nilsson Lev idag, just nu. Igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

Hashtags (svenska och engelska):
#Husbilsliv #CampingVidGlomma #Vinghästen #ResaIADHDTempo #Fjällsemester #NorgeResa #Stekenjokk #BadaIStrandlöshet
#VanLife #CampingGlomma #WingedHorseBook #TravelWithADHD #MountainAdventure #NorwayTravel #Stekenjokk #StrangeSwim

Camping by the Glomma – sun, silt and Norwegian views

Av

den 29 juni 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2, Morgonreflektioner, Vardag & familjeliv

Read this in Swedish

Long hours on the road, strong sun and a dip I’d never take in Sweden

Foreword
This is one of those posts that carries the pulse of travel – from hours behind the wheel to an evening in the sun by the river. I write this with sand between my toes and landscapes still lingering in my mind.

From Sweden to Norway – shopping stops and diesel thoughts

Yesterday, we spent many hours in the car. We left rainy Sweden and crossed the border at Charlottenberg, where Norwegian shoppers lined up at the pumps and checkout counters. Diesel is more expensive here, but since the Swedish krona is stronger this year, the campsite that cost 420 NOK only came out to 399 SEK. Maybe that means diesel is roughly the same – but it’s too early for math. That thought will have to stay uncalculated.

Rain, motorhome spotting and writing dreams

It rained all the way until we reached Kongsvinger. I counted motorhomes along the way – a little travel tradition of mine – and tried to work on The Winged Horse book. But that was easier said than done. The manuscript will have to wait until I’m back home. It takes time to shape a story into something beautiful. Still, I’ve created many lovely images based on the tale of two boys facing trials with the winged horse.

Pasta bake and evening sun magic

When we finally arrived at the campsite by the Glomma River, we reheated the pasta bake we’d brought along. We ate outside, bathed in evening sun, surrounded by black, ominous clouds – yet right where we sat, the sun kept shining. The wind was strong but warm. My husband ended up sunburned on his shoulders, a sign of how intense the sunlight really was.

A swim I’d never take back home

I asked the campsite host if one could swim in the river. She said yes. But when I got there, I was disappointed. Huge rocks blocked some areas, and where there was sand, your feet would sink into the silt, making it hard to get up again. Still, I was determined – and I took a swim, floating briefly in the current. Further downstream, I could hear the sound of a waterfall.

When I got out, I let the sun dry my feet. My water shoes are now full of sand. More than ever, I’m convinced: Norwegians don’t know what a real swimming lake or beach should feel like. I would never have swum in such water at home in Sweden. Last year already gave me that clear realization.

But oh, the views…

That said – and this is important – the scenery here is breathtaking. Towering mountains, deep valleys, charming little villages. There is beauty everywhere. It humbles you, in the best possible way.

Today’s thoughts – which direction shall we go?

Today, we’re undecided. Maybe we’ll drive back into Sweden, heading for Vilhelmina and Stekenjokk – for that epic mountain feeling. If you explore the Norwegian side first, Stekenjokk can seem small in comparison. But from the Swedish side, it hits differently.

Either way, we’ll cover many miles today. Perhaps a stop in Strömsund, with its campsite and pool? Or maybe we’ll continue toward Trondheim, looking for a campsite in Oppdal or up on the mountain among the bison. Wherever we land, the journey rolls on.

Closing words

This is what vanlife looks like – sun, sand, stunning views, and decisions made on the go. We follow the weather, the road, and the feeling. And I follow the words that want to be written.

Carina Ikonen Nilsson Lev idag, just nu. Igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.



Hashtags (English version):
#VanLife #CampingGlomma #WingedHorseBook #TravelWithADHD #MountainAdventure #NorwayTravel #Stekenjokk #StrangeSwim
#MotorhomeJourney #FamilyCamping #ScenicViews #SwedishMountains #TravelWriter #RiverCamping #EuropeByVan #NatureEscape

Mot norr med lillkillen – packning, pizza och sommarminnen

Av

den 28 juni 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2, Malix, Morgonreflektioner, Platser vi älskar

Länk till engelska versionen:
Read this post in English →

Förord

Det här är en sådan morgon där jag mest vill skriva mig ut ur tröttheten. En natt med kliande myggbett och värme som vägrar släppa taget – men nu sitter jag här, i soffan med datorn i knät, redo att ge mig av mot norr. Det blev en hel del gjort igår, och i dag väntar 40 mil på vägarna. Jag är förväntansfull och känner att nu blir det semester på riktigt.

En ny resa – mot Mora och vidare norrut

God morgon! Jo, det är faktiskt morgon, men det känns som att jag inte sovit en blund. Knott och myggbetten har kliat hela natten, värmen har legat som ett täcke. Den här dagen kommer att bli lång. Men jag ska sitta i LVL^2 idag, och registrera husbilar som kör förbi oss. Det kommer att vara okej – kroppen är med mig, även om det kanske blir lite långtråkigt under de där 40 milen.

Kvällens stopp blir Mora.

Tvätt, kyl och små vanor vi knappt märker

Igår var det dags för sista tvätten – lillkillens kläder, så att han har rena inför resan. Sedan blev det kyl och frys. Vi plockade ut allt ur frysen för att se vad som egentligen fanns. Maken hade nämligen fått för sig att den var tom. Det var den inte.

När vi ändå höll på, fixade vi kylen också. Den där plåtställningen för drickor? Den som knappt använts? Den åkte ut, och genast blev det mer plats. När lillflickan skulle ta mjölk frågade hon förvånat:
– Har vi verkligen ingen mjölk?

Jo då, svarade jag. Den står bara på översta hyllan nu. Och där blev det så tydligt hur mycket vanemänniskor vi är – hon hann tro att mjölken var slut innan hon såg att vi bara städat ur och ändrat lite.

Handla, laga och dofta på blåbärspaj

Sen åkte vi till Vänersborg för att handla det sista, och för att fylla på kyl och frys i LVL^2. Vi behövde inte så mycket – ändå gick det på över två tusen kronor.

Till middag blev det pizzor med pizzakit. Jag gjorde min med tomatsås, ost, lite kalkonkött, soltorkade tomater och oliver. Den blev supergod! Men salt – för oj vad törstig jag blev. Tror jag drack tre, kanske fyra flaskor vatten under kvällen.

Efter en kort tupplur – medan maken lagade mat till ungdomarna som inte ska med på resan – ställde jag mig och gjorde müsli, bakade blåbärspaj och förberedde en mjölmix till scones. Vi har ju ugn i bilen, och det är en lyx att få känna doften av nybakat bröd även när man är på rull. Ibland bakar vi i grillen – det blir extra gott då. Kanske beror det på att man får sitta där ute i solen och vänta på att brödet är redo.

LVL^2 är redo – nu väntar Norrland

Bilen är packad, iordningställd och sängarna är renbäddade i LVL^2. Nu ger vi oss av. Den här gången med lillkillen – och vi trotsar väderleksrapporterna. Allt för att han ska få uppleva Norrland.

Jag tycker det är en självklarhet – att alla barn ska få en chans att veta vad som finns i vårt vackra land. Man ska få ha minnen från både norr och söder. Jag och maken har samlat på oss många sådana – med alla barn som bott hos oss genom åren.

Avslutning

Önskar dig en fin dag – en sån där dag du själv valt och skapat.
Tack för att du är här och läser. Det betyder mer än du tror.

Har du också rest genom Sverige i husbil eller husvagn? Dela gärna dina minnen i en kommentar – jag läser allt med glädje!

Här kan du läsa om resor vi gjort med våra bilar och husvagnar.

Carina Ikonen Nilsson Lev idag, just nu. Igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

#Husbilsliv #ResaMedBarn #Vardagsäventyr #LVL2 #MotNorrland #Familjeliv #SvenskSommar #Blåbärspaj #PackatOchKlart #Morgontrött #BarnensMinnen

Tillbaka på High Chaparral – blåst, lek och vardagsglädje i husbilen

Av

den 25 juni 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2, Vardag & familjeliv

Tillbaka på High Chaparral – blåst, lek och vardagsglädje i husbilen

Click here to go directly to the English version

Att skriva blogginlägg från husbilen är ett sätt för mig att spara och dela vardagsglimtar. Det är en stund för reflektion, ett möte mellan nu och minnen. Idag blir det ett inlägg i kategorin LVL^2 igen. Nedanför detta inlägg hittar du även en version på engelska, skriven av AI. Tänk vilka möjligheter vi har idag!

Tillbaka på High Chaparrals camping

Nu är vi här igen! På High Chaparrals camping. Det är nästan precis samma plats som förra året, alldeles intill lekplatsen. Trots att vädret var kallt och blåsigt igår var det fullt av barn som lekte. Alfred sprang ut och lekte i massor, och till min glädje såg jag att ungdomarna också var med. Visst, de sa att de ”bara hade koll på Alfred” – men jag såg minsann att de också lekte!

De smög runt bland husen och försvann i mörkret. Det dröjde innan de kom tillbaka, när klockan var närmare tio.

Fikapaus vid stora Färgen

Under resan hit gjorde vi ett stopp vid en plats jag tror heter Stora Färgen. Där fanns en liten camping med badplats. Vi tog fram mackorna och satte oss vid ett bord. Men åh, så det blåste! Vågorna gick höga och det var alldeles för kallt för att ens tänka på att bada. När vi var klara slängde vi oss in i bilen igen.

Vägarbeten mötte oss på vägen, men inget som störde nämnvärt. Vid halvtvå kom vi fram och installerade oss snabbt på campingen.

Pistoler, middag och blåst

Första vi gjorde var att köpa pistoler – så klart! Alfred hade en kvar sen förra året, nu har han två. Till middag grillade maken korv som vi åt tillsammans med min hemmagjorda potatissallad. Det åts ute i vinden. Allt fick tyngas ner för att inte blåsa bort. Grillningen var en utmaning, men det gick.

Tankar om vinden och teknikens under

Jag undrar: Blåser det inte mer än vanligt i år? Det känns som att vinden aldrig riktigt ger sig. Bara några få dagar har varit stilla.

Nu på morgonen är det tyst. Alla sover, och jag sitter med mitt kaffe och skriver på min nya dator – en ASUS. Den är underbar att skriva på, så mycket bättre än min lilla Chromebook. Skärmen är större och jag kan till och med koppla till en trådlös mus. Problemet är bara att jag inte vet hur man gör det riktigt än.

AVSLUTNING

Nu väntar dagens äventyr. Så snart kaffet är slut är jag redo för vad dagen har att erbjuda. Tack för att du tittar in på bloggen. Jag hoppas att du får en fin dag – precis så som du vill ha den.

”Det är i de där små stunderna, när vinden nästan blåser bort korvbrödet och barnen fnissar bakom husknuten, som livet känns verkligt.”

Här kan du läsa om förra årets resa.

Har Ni tänkt er ut och upptäcka genom att campa i år? Vart bär det av?

Ska ni vara här hemma i Sverige eller ger ni er ut i Europa?

Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Below this post you’ll find an English version written by AI – amazing what is possible today!

ENGLISH VERSION (by AI)

INTRODUCTION

Writing blog posts from the camper van is a way for me to capture and share everyday moments. It’s a pause for reflection, a meeting between now and memories. Today’s entry is another one in the LVL^2 category. Just imagine the possibilities – the following is an English version written by AI!

Back at High Chaparral’s campsite

We’re here again! At High Chaparral’s campsite, almost in the same spot as last year, right next to the playground. Even though it was cold and windy yesterday, there were plenty of children out playing. Alfred ran around a lot, and to my delight, the teenagers joined in too. They claimed to be ”just keeping an eye on Alfred,” but I saw them playing too!

Snuck around the cabins and vanished into the dusk. They didn’t come back until around ten o’clock.

Coffee break at Stora Färgen

On our way here, we stopped at a place I believe is called Stora Färgen. There was a small campsite with a beach. We brought out our sandwiches and sat at a table. But oh, the wind! The waves were high, and it was far too cold to even think about swimming. Once we finished eating, we quickly got back into the car.

There was some roadwork along the way, but nothing that bothered us much. We arrived around 1:30 PM and quickly settled into the campsite.

Toys, dinner, and the wind

First thing we did was buy toy guns – of course! Alfred already had one from last year, and now he has two. For dinner, my husband grilled sausages, and we enjoyed them with my homemade potato salad. We ate outside in the wind. Everything had to be weighed down to keep it from blowing away. It was quite a challenge to grill and eat in that breeze.

Thoughts about the wind and my new computer

Doesn’t it seem like it’s windier than usual this year? It feels like the wind never really stops. Only a few days have been calm.

This morning, it’s quiet. Everyone else is asleep. I’m sitting here with my coffee, writing on my new ASUS laptop. It’s wonderful to type on – so much better than my small Chromebook. The screen is larger, and I can even connect a wireless mouse. The only problem is, I don’t quite know how to do that yet.

CLOSING

Now today’s adventures await. Once I’ve finished my coffee, I’ll be ready for whatever comes next. Thank you for visiting my blog – I hope your day turns out just the way you want it to.

It’s in those little moments – when the wind nearly blows away your sausage bun and the kids giggle behind the cabins – that life feels most real.

Are you planning to go out and explore by camping this year? Where are you headed?

Will you be staying here in Sweden, or are you setting off to explore Europe?

#Husbilsliv #HighChaparral #Campingvardag #Familjetid #Barnlek #ResaMedBarn #Potatissallad #BlåsigaDagar #SkrivaPåResandeFot #TeknikensUnder #LVL2 #BloggSverige #DagensÄventyr

#RVLife #HighChaparral #CampingDays #FamilyTime #KidsPlay #TravelWithKids #PotatoSalad #WindyDays #WritingOnTheGo #TechMadeEasy #LVL2Adventures #SwedishBlogger #TodaysAdventure


LVL^2 ska rastas.

Av

den 24 juni 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2

På väg till High Chaparral – en resa fylld med minnen, mackor och förväntan

Just nu sitter jag i husbilen och skriver, medan jag samtidigt räknar och registrerar husbilar och deras märken. Multitasking i sin renaste form! Vi får se hur det går att få till både siffror och ord samtidigt.

En tidig morgon med uppdrag

Redan innan klockan slagit 06.00 satt jag i bilen. Jag skulle hämta Alfred hemma hos dottern, eftersom hon skulle iväg till jobbet och vi har äventyr på gång. Dagens mål: High Chaparral!
Vi anländer till campingen idag, och i morgon väntar själva parken. Det här är faktiskt en repris från förra sommaren – barnen och ungdomarna tyckte det var så roligt då, och vi vuxna uppskattade också resan.

Saknaden som känns

Tyvärr är lilla Emilia inte med oss den här gången, och det känns i hjärtat. Hon hade så roligt förra året, skrattade och levde ut i miljön. Nu får hon inte följa med, och även om vi försöker njuta av stunden, så är det ett tomrum som inte går att ignorera.

Mat, mackor och mysiga pauser

Husbilen är proppad – sängkläder, handdukar och mängder av mat har vi med oss. Det är lite vår vana när vi åker iväg: vi fyller kylskåpet till brädden, men när vi kommer hem igen inser vi ofta att mycket av maten åker hem igen, orörd.

På vägen gjorde vi ett stopp i Trollhättan för att köpa glass och fika. Det är tradition – en glasspaus hör helt enkelt till när vi är på väg någonstans. Redan igår förberedde vi mackor: pannbiffsmackor och mackor med kycklingröra som jag rörde ihop. Att ha färdiga mackor i kylen är guld värt när man vill pausa längs vägen och njuta lite.

Ett minne från behandlingshemmet

Jag kom att tänka på en gång när jag jobbade på Slussen – ett behandlingshem. Vi skulle ta med pojkarna och tre personal på en liten semestertur till Öland. Jag ställde mig då och gjorde ett fyrtiotal mackor! Pojkarna åt med förtjusning, och en av dem sa att jag gärna fick göra sådana varje morgon. Det gjorde jag förstås inte, men det värmde att höra.

Särskilt en kille minns jag. Han uppskattade alltid när jag dukade fram frukost. Jag brukade lägga fram skivade tomater och gurka – inget märkvärdigt i mina ögon, men han sa alltid att det kändes som att sova på hotell när jag jobbade morgon. Det är såna ord som stannar kvar. Han uppskattade också när jag bakade scones till kvällsmaten. I min värld var det bara så man gjorde – men i hans värld var det något alldeles extra.

Snart framme

Nu har vi ungefär två timmar kvar tills vi landar på campingen. Incheckningen är inte öppen än, så vi får ta det lugnt. Under tiden vill jag passa på att tacka dig – för att du läser, följer och stöttar min blogg. Det betyder mer än du kanske anar.

Önskar dig en riktigt fin dag – och tack för att du finns här.

On the road to High Chaparral – a journey full of memories, sandwiches and anticipation

Right now, I’m sitting in the motorhome, writing while also counting and noting the brands of other motorhomes passing by. Multitasking at its finest! We’ll see how it goes—trying to handle both numbers and words at the same time.

An early morning with a mission

Before the clock had even struck 6:00, I was already in the car. I was off to pick up Alfred at my daughter’s place, since she had to leave for work and we had an adventure ahead. Today’s destination: High Chaparral!
We’re arriving at the campsite today, and tomorrow the park awaits. This is actually a repeat from last summer – the kids and teens loved it back then, and we adults appreciated the trip just as much.

A missing piece

Unfortunately, little Emilia isn’t with us this time – and it aches in my heart. She had so much fun last year, laughing and enjoying every part of the experience. This time she’s not allowed to come, and even though we try to enjoy the moment, there’s an emptiness that’s hard to ignore.

Food, sandwiches and cozy breaks

The motorhome is packed – with bedding, towels and loads of food. It’s kind of our tradition: we fill the fridge to the brim, only to realize when we return home that most of the food comes back untouched.

Along the way, we stopped in Trollhättan for ice cream and a little fika. It’s a must – a sweet stop is simply part of every road trip. Yesterday we prepared sandwiches: meat patty sandwiches and some with a creamy chicken salad I whipped together. Having ready-made sandwiches in the fridge is golden when you want to take a break along the road and enjoy the moment.

A memory from the treatment home

It reminded me of a time when I worked at Slussen – a treatment home. We were taking the boys, along with three staff members, on a little vacation to Öland. I stood and made around forty sandwiches! The boys ate with joy, and one of them told me I should make those every morning. I didn’t, of course – but it warmed my heart to hear it.

One boy especially comes to mind. He always appreciated it when I laid out breakfast. I used to slice up tomatoes and cucumber – nothing fancy in my eyes – but he always said it felt like staying at a hotel when I worked the morning shift. Words like that stay with you. He also loved when I baked scones for supper. To me, that was just how you do things – but in his world, it was something truly special.

Almost there

Now we’ve got about two hours left before we arrive at the campsite. Check-in isn’t open yet, so we’re taking it easy.
In the meantime, I want to say thank you – for reading, following, and supporting my blog. It means more than you might know.

Wishing you a truly lovely day – and thank you for being here.

Carina Ikonen Nilsson
Live today, right now. Yesterday is no longer here, and tomorrow hasn’t arrived yet. This moment is what matters.

#HighChaparral #RVLife #FamilyVacation #KidsTrip #FikaOnTheRoad #SandwichMemories #SummerTravels #CampingLife

Carina Ikonen Nilsson Lev idag, just nu. Igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.


#HighChaparral #Husbilsliv #Familjesemester #Barnsemester #FikaPåVägen #Mackminnen #Sommarresor #Campingliv

Ett Kungshamn att vakna i.

Av

den 18 maj 2025

i Camping, ställplats., Morgonreflektioner, Vardag & familjeliv

Vaknar till ljudet av regn och andetag

Även idag vaknade jag i Kungshamn i vår lilla LVL^2 – vår husbil. Ingen annan är vaken ännu. Jag hör lillkillens andetag, djupa och lugna. Han är inne i den där tunga sömnen som barn har när de är trygga.

Mitt kaffe står bredvid mig. Morgonen är min.

Små regndroppar slår mot taket från och till. Som musik – ett rytmiskt komp till tangenterna jag trycker ner.
Här är stillheten. Här börjar dagen.

Länk: Läs om en tidigare morgon i husbilen här

Frukost under bar himmel

Igår började dagen med frukost utomhus. Äggröra, bröd och pålägg – enkelt men gott. Doften av kaffe och havsluft blandades i luften.

Efter frukosten blev det dags för promenad. Promenadskorna på och steg för steg tog vi oss ner till själva staden.

Steg för steg genom Kungshamn

Det är något särskilt med att promenera i Kungshamn. Husen ligger tätt, vägg i vägg, med små trädgårdar och blomlådor. Vackert, pittoreskt – även om jag själv inte skulle vilja bo så tätt.

Men att gå där, bland de gamla husen och ner till hamnen med alla båtar och små affärer – det är mysigt.

Nu är nog inte alla båtar i sjön ännu. Vissa står nog fortfarande på bockar och väntar på årets första tur. Men platsen lever ändå.

Vi tog många steg den dagen. Lillkillen, som är skräpsamlare, hittade såklart en del intressanta fynd längs vägen. Inte ett enda klagomål om att det blev långt att gå. Bara nyfikenhet.

Fiskespö, klippor och tång

Tillbaka på campingen fixade jag i ordning ett fiskespö till lillkillen. Sen begav vi oss upp över bergen, till andra sidan, för att fiska.

Längst ut i Wiggersvik, vid havspassagen mellan fastlandet och en ö, trodde vi att fisken bodde. Lillkillen klättrade över stenarna för att hitta sin perfekta plats, medan jag stod kvar på land.

Han fick mest tång och alger. Men han gav inte upp. Vi klättrade vidare över klipporna tills han hittade det stället. Kastade. Väntade. Inget napp, men ändå – en härlig stund.

En liten upptäckare

Det visade sig tydligt igår – lillkillen älskar att upptäcka. Han gick på egna små strövartåg, kollade runt, letade.
Han är i den där åldern där han pendlar mellan att vara stor och nästan vuxen, och att fortfarande vara ett litet barn som vill leka, känna och se allt.

Jag är så tacksam över att få vara med på hans resa.

Hungern kallar

Efter någon timme började magen kurra.
Vi vände tillbaka mot husbilen, men gick lite fel och fick ta några extra steg över bergen. När vi väl hittade rätt, hade maken redan startat grillen.

Vi dukade fram tallrikar och tillbehör. Det bjöds på grillade hamburgare, korv, majs, halloumi och kycklingspett. En riktig festmåltid! Kaffet efter maten var pricken över i.

Jag lade mig i en solstol och slumrade. Lillkillen tog sin elsparkcykel och körde runt på campingen. Maken kollade sina hästar och hockeyn. Livet, precis där det ska vara.

Vad jag tar med mig

Det blev en fantastisk dag. Sol mellan varven, frisk luft och massor av tid tillsammans.
Men det som stannar kvar mest i mig, är att få se en ny sida av lillkillen. En upptäckare. En liten äventyrare med stora drömmar.

När jag frågade honom om vi skulle sälja husbilen och skaffa en villavagn istället, svarade han bestämt:

”Nej! Då är man ju bara på ett ställe. Då får man bara se samma sak hela tiden!”

Han vill upptäcka. Han vill se nytt. Och jag, jag får följa med.

Söndag och kalas

Nu ska jag avsluta för den här gången. Det är söndag, och vi ska på kalas för Alfred som fyllde år i tisdags. Alla ska samlas för att fira honom idag.

Hur ser din dag ut?

Vad står på din att-göra-lista? Kanske har du tid för vila, trädgård eller något kreativt?

Kommentera gärna här på bloggen – jag blir alltid glad för dina tankar.
Eller mejla mig: carina@malix.se

Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

Lev mjukt, andas djupt – just nu är det som gäller.

/ Carina Ikonen Nilsson, malix.se

En morgon i Kungshamn.

Av

den 17 maj 2025

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2, Malix, Morgonreflektioner, Platser vi älskar

Frukost ute vid havet.

Då vaknade jag upp i Kungshamn för första gången i år. En helt underbar kväll hade vi där vi käkade kräftor, räkor och de fantastiskt goda små jordgubbarna. Idag har jag bestämt att vi ska äta frukosten ute när alla i husbilen har vaknat. Även om det blåser än del vad jag hör. Havsluften, doften av tång och njuta av frukosten utanför Lvl^2. Kommer bli en härlig stund.

Stegen är borta, blir inget bad

Tyvärr har dom inte tagit ner stegarna till vattnet så det blir inget bad. Vilket känns tråkigt. Jag och lillkillen har bestämt oss för att vi ska fiska idag. Går man över berget här så är det ett litet sund där jag tänker vi ska stå. Men först ska inlägget skrivas och kaffet ska drickas upp. Jag börjar känna mig säker på att lillkillen faktiskt gillar det här med att vara ute och campa. Han var över allt igår. ute inne ute igen och provade på lekplatsen kollade runt.

Magisk vy innan vi skulle sova.

Igår innan vi gick till sängs var det magiskt ute vattenytan helt stilla och alla ljus som glittrade i vattnet. En vacker vy att uppleva innan man kryper ner i sängen.

Ladda energi och njuta av stillhet

En natt till ska vi vara här. Jag tänker att jag ska få lite sol på mig idag. Jag ska få frisk luft. Jag ska spendera många timmar i att bara vila från det vanliga livet. Nåja lite att göra blir det allt en tur till disken ska bli till. Här finns det diskmaskin så det lär inte ta för mycket energi.

Stickning till lilla Hugo och nytt garn.

Sticka på en tröja jag just börjat på. Köpte massa garn i veckan som hann komma innan vi åkte hit. Det ska jag sticka en tröja till lilla Hugo i. Garnet är rent ullgarn så jag tänker att det blir en varm härlig tröja till hösten. Till den ska han får både mössa och vantar och ett par raggsockor. En härlig blå färg och lite vitt ska det bli i tröjan. Den andra tröjan jag håller på med har blivit allt för tung och stor. Jag kan inte sitta och sticka på den här. Den får jag ha när jag är hemma och behöver ha något i händerna.

Stickvanor som är svåra att bryta.

Något som jag märkt är att det är svårt att få in den vanliga stickrutinen när man som jag stickat patent i den tröjan som jag har hemma. Det vill liksom bli att jag bara lyfter av en maska automatiskt. Men oftast kommer jag på mig med en gång.

Avslutning – En stund av stillhet och tacksamhet

Vi stannar en natt till här i stillheten. Jag ser fram emot att få lite sol på näsan, känna vinden i håret och bara vara – utan stress, utan måsten. Några maskor ska stickas, lite disk ska tas om hand, men mest av allt ska jag bara landa i nuet. Tack för att du är här inne och läser. Det betyder mycket. Nu ska jag ta tag i dagen – och låta den bli precis så lugn och fin som jag hoppas på.

Lev idag just nu, igår finns inte här och kommer inte åter. I morgon det ligger där borta i framtiden. Just nu är det som gäller.
Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

#Kungshamn2025 #Husbilsliv #Familjetid #Kräftskiva #Frukostvidhavet #Stickning #Patentstickning #Campingmedbarn #MagiskKväll #NjutaAvStunden #malix.se

**Hur ser din dag ut?**  
Vad står på din att-göra-lista? Kanske har du också tid för lite vila, trädgård eller något kreativt idag?

Kommentera gärna här på bloggen – jag blir alltid glad för dina tankar.  
Eller skicka ett mejl till mig på: **carina@malix.se**

*Lev mjukt, andas djupt – just nu är det som gäller.*  
**/ Carina Ikonen Nilsson, malix.se**

https://malix.se/morgondopp

En Tidig Morgon i Husbilen

Av

den 28 juli 2024

i Camping, ställplats., Husbil LVL^2

Idag vaknade jag tidigt och kände att nej, jag har sovit klart. Igår sov jag middag i flera timmar efter en natt med urusel sömn. Därför behövs det inte fler timmar än de jag sovit nu. Det doftar kaffe i hela husbilen, och den där första koppen står bredvid mig just nu. Jag tar en klunk mellan varven av ord här på bloggen.

Utflykter och Campingliv i Töreboda

Vi har varit i Töreboda många gånger innan. Campingen är riktigt trevlig. Platserna är platta och servicehusen helt okej. Poolen duger den också. Dock blev det inget bad, varken för maken eller mig, då vi var för trötta. Jag föredrar att bada ute i naturen, i riktiga sjöar eller hav.

Istället för bad blev det promenader in till stan. Töreboda är en liten pittoresk stad med allt man behöver. Mysiga och väldigt gamla fina hus, och priserna på husen är precis som hemma, kanske till och med lite billigare. Mitt i stan ligger Göta kanal med många vackra segelbåtar. Igår var det en trubadur på campingen, och även om vi inte var på plats, hördes han ända hit och var riktigt bra.

Tankar om Ny Husbil och Ekonomi

I fredags när vi var på väg hit stannade vi på Husvagns Svensson i Lidköping. Vi kollade in lite husbilar, inte för att köpa, utan för att få tips och inspiration. Vi har en fin husbil som är precis så som vi vill ha den.

När vi var där bland husbilarna ringde sonen. Jag berättade vad vi gjorde, och han frågade om jag eller kreditkortet var gladast. Efter att ha tänkt efter svarade jag att kreditkortet är glatt. Sonen berättade om en arbetskamrat som sa att han hellre såg till att han själv var glad än att kreditkortet var glad.

Reflektioner om Livet och Konsumtion

Jag har tänkt på sonens fråga och kommit fram till att vi inte kan ta med oss något dit vi går. Där behövs inga pengar. Kanske spelar det faktiskt roll om jag eller kreditkortet är glad. Nu kan jag säga att både jag och kreditkortet är glada, men makens kreditkort är mindre glatt.

Vi kan inte ta med oss något dit vi senare hamnar. Det gäller att leva nu, här och nu. Uppleva saker och njuta av de andetag vi tar. En dag finns vi inte längre och då spelar det ingen roll om jag sparat och gnetat. Livet handlar inte om att ha mest saker, utan att göra saker som jag mår bra av. Jag mår bra av att göra små turer med vår husbil, bo i litenheten och bara njuta.

Bloggens 15-årsjubileum – Hur ska det Firande Gå Till?

Tiden med bloggen har varit fantastisk. Min blogg är nu tonåring, 15 år gammal. Tänk vad många ord som blivit till här. Det borde firas på något sätt. Hur firar man att bloggen fyllde 15 år i vintras eller höstas?

Kanske ska jag ställa till med en bloggfest. Bjuda på små kanapéer och skumpa, hålla tal och dela ut små goodiebags. Malix.se 15 år i den virtuella världens fest. Jag hade en blogg innan den här, så bloggandet är ännu äldre, men jag har hållit fast vid den här bloggen i 15 år. Det är längre tid än vad jag brukar stanna vid ett jobb. Hur firar man en blogg? Eller firar man ens det?

#Husbilsliv #CampingTöreboda #Bloggfödelsedag #Reflektioner #GötaKanal #SvenskaStäder #Livsnjutning

Carina Ikonen Nilsson

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Idag kan du bli glad men kreditkortet mindre glatt. I morgon kan kreditkortet bli glatt om du är mindre glad idag.

Sida 2 av 8

Föregående

Nästa

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén