Katten  har kommit in efter nattens bravader. Stackaren  sover, recipe   åt mat, prescription   la sig i min säng kommer att ligga där tills  i em.  Det skulle vart bra om man var katt 🙂 .  Alla sover, sale   utan jag,  andra koppen kaffe är urdrucken.  Tankar som flyger och far i huvudet,  tabletten är nyss intagen så den har inte börjat verka än.  Jag borde plugga, Ja nu borde jag plugga.   Vet inte hur jag ska få in det i huvudet,  för  dessa borden flyttar inte in i huvudet på mig.  Skulle de flytta in, så trivs de inte där  utan  ta första bästa chans att smita ut igen.   MMMM  det är jag i ett nötskal,  har jag ingen inspiration eller tycker det är tråkigt,  så funkar det inte.    Vad är det som är tråkigt med det?   Ja  som ett barn  i  små års åldern,  är jag i vissa lägen.   För  det är så här med kursen,  jag har inte hittat gnistan,  jag har inte koll på hur jag ska göra  och framför allt jag vet inte om jag har lust!    Dessutom så var det inte så som jag förväntade mig av kursen.   Fy vad jobbigt det blev, den sista meningen är den sannaste meningen,  Kursen jag läser  handlade inte om det, som jag trodde den skulle handla om.  I mitt huvud hade jag  tänkt andra tankar  om  vad denna kurs  skulle innehålla,  och den gjorde inte det.

Dessa meningar kan jag ha nytta av,  både för egen del, men även  i min roll som mamma.   Efter som jag har  barn med samma problematik, som jag själv.  Så  ger dessa tankar mig en  möjlighet till förståelse  och  en möjlighet till att  hjälpa mina barn, i deras  lust till att lära sig.   Då de lägger av, inte orkar och inte  vill.  Så  kan jag säga att  mmm jag fattar,  jag förstår  hur du känner.  Jag kan till och med  hjälpa dom, att undvika  ramla i fällan.  Genom att  visa dem vikten i att ta reda på info om  det de ska läsa innan,  då  har jag kommit långt  för då kan de förutse vad ämnet handlar om.    Då kan de redan innan känna.  Ja, det här var spännande, eller nej, det här är nog inget för mig.   Jag ska nog välja något annat.   Ha nästa utmaning i det här   blir, att hitta min egen drivkraft.   Här ligger  lusten  känner jag,  här kan jag gå vidare.   För att slippa  misslyckas  nu,  behöver jag  flyta eller surfa  på  min drivkraft  om att hitta min eld.   Nu  kanske inte den hjälper mig att läsa klart kursen, men den ger mig  tillfredsställelse  i att  ändå skaffa  information om  annat,  nästa  projekt jag  blir intresserad  av ………
Även  nu  denna tidiga morgon  blev jag lite klokare  ….

Lev idag, nu i denna stund,  det blir så många stunder  om jag lever  nu hela tiden………

Söndagar är sega dagar här hemma, rx   barnen sover länge och  jag springer länge i morgonrocken.   Jag gillar söndagar, find   lata söndagar, link är  bra dagar för mig.
Igår  var  vi på strand promenad i U- valla.   Solen värmde  människor  såg glada och  vårberusade ut  när vi mötte dem på  vår promenad.  Havet  lockade och såg riktigt inbjudande ut. Hade jag haft handduk med mig så hade årets första dopp blivit  igår.   Nu blev det endast lite salt vatten i ansiktet och på armarna.   Det är  livet,  Havet  alla glada  ny vakna förväntansfulla  vår människor  som   äntligen  kryper ut från sina  grottor  för att njuta  och värma upp sina   frusna själar.   Livet  kommer tillbaka, lusten  livsglädjen  återvänder.  Solen smeker  mina sinnen,  solen värmer mina tankar.  Solen gör mig  vacker även på insidan.   Varje stråle bjuder in mig  till sommaren.  Varje stråle  skänker mig  härlighet och  mjukhet.   Havet  speglar och  svalkar min  ångest,  tar bort udden av vemodet,  Havet ger mig lugn, det ger mig  kärlek, minnen  och väcker upp minnen  som  har gett mig glädje i mitt liv.  Framför allt är  havet en  länk mellan mig och min underbara farmor.  Vi  formligen har  älskat  havet. Farmor är för mig havet, hon är sommaren,  hon  är  havet.  Den kärlek  hon har haft till havet och  solen,  har  hon även givit mig. Det är hon  som bjudit in mig i  havets stora kärlek.  Hon har visat mig, havets hemligheter.  Hon  har visat mig hur mina sinnen,  kan få ro  vid havet.  Farmor är  hav, sommar,  sol,  och äggsmörgåsar med kaviar på vid havet.

Min farmor gör den godaste, vackraste  picknicken man kan ha vid havet.   Men jag vet  inte  om det är picknicken, eller   självaste   picknick vännen som  är det, med   picknicken.   Den smakar  inte lika gott,   är inte lika härligt, utan  min härliga farmor.  Tyvärr  så är hon gammal,  hon orkar inte lika mycket längre, och det var flera år sen hon var vid havet.  Men det är min  dröm, att jag en sista gång innan  hon lämnar oss  själva,  att få ta med henne till  Havet.  Att locka ner henne i vattnet,  se henne simma,  se henne komma upp.  Att få se hennes  ögon glittra,   av det svalkade doppet.  Se min farmor som blir en fisk i vattnet.   Men  när jag  tänker efter  så  hade det varit  så befriande, att  ge min farmor det  där  sista doppet och tänk vad fint det hade varit att  ha den sista fikan.  Kaffekoppen av porslin, vilket var ett måste  för min farmor.  Få  se henne somna in just i det  ögonblicket, det hade varit härligt  att få ge henne det.  Hon hade kunnat tagit med sig det upp till himlen. Kommit dit  och berättat för   min  farfar och pappa om hur underbart det varit att  få somna in  flytandes  på vågorna,  det hon älskade i livet. Så kommer jag att minnas henne   sittande  på en klippa njuta av  vyn  och  se hennes drömmande  blick. Minnen  om hur  hon kommer upp från sin simtur.  Hennes skinn  doftar salt och är kallt av det  uppfriskande  badet.

Min farmor  tack för att  du givit mig så mycket  utan dig  hade inte  din  son  funnits och  han hade inte träffat min mamma,  vilket  hade varit förödande. För då hade inte jag  funnits,  mina minnen och mitt liv hade inte  varit levt.  Jag är så tacksam över att jag fått förmånen att leva  och att jag lever  och har levt det liv jag har. Ingen hade kunnat göra det bättre än jag…..

Lev nu  i morgon kan du leva om nu men i morgons nu

Livet blir enkelt om  man  gör det enkelt. Det handlar om  mina tankar ibland gör man det svårt.  Jag får ett enklare liv  och en enklare tillvaro om jag blir medveten om hur mina tankar snurrar och  visar mig en  verklighet   som  faktiskt inte är sann.   När jag  säger till mig själv eller berättar för  någon  om hur fruktansvärt det var.  eller det värsta som  kan hända är …… blabla bla. Vilka ord använder jag ?   Blir jag medveten om  alla dessa beskrivande  tankar jag  använder i  mitt liv  så   kan jag  byta ut dem till  mindre  fruktade  ord.

ex   Detta var  det värsta  som kunde hända  jag  går under  Jag klarar inte  mera nu alla  som finns omkring mig   är ute efter mig  Hon är det  mest fruktansvärda  som  går i ett par skor… bla bla bla  visst   ger det  tyngd åt att göra   värden grym  till varon blir  fruktansvärd  och farlig  med alla dessa  beskrivande  och  farliga ord…..

Jag står vid bussen och inser  att jag glömt  pengarna och  busskortet  hemma.  Hinner inte hem för att hämta det  för då missar jag bussen. Tankar  i huvudet:  Typiskt mig jag är så djä… dum inte ens det kan jag komma ihåg.  Nu   missar jag mötet  tänk att jag är så dum vilken djä… idiot  som helst kommer  ihåg busskortet……   Jag kan till och med  tänka att  fan det här  är   ungarnas fel  hade  de inte varit så  bråkiga i morse så hade jag fått med mig busskortet.

Hur smart blir jag  av dessa tankar? På vilket sätt hjälper de mig att komma ihåg att  ta med mig  busskortet  nästa gång?  Hur  hjälper alla dessa meningar mig att komma i tid till mötet? Hur glad och hur mycket harmoni befinner jag mig i nu?  Vilken tänke kommer  efter alla dessa tankar?  Vilka känslor  födes av alla dessa tankar?

Hur farligt är det  igentligen?  Jag missade att ta med mig busskortet, health antagligen så  kommer jag inte  till mötet i tid, treatment   men jag skulle ju kunna skynda mig hem för att ringa till dom jag  har mötet med och berätta att jag inte kan komma i tid.  Kanske   får jag en  senare tid eller   tid en annan dag.  Jag skulle ju kunna  ringa någon som skulle kunna hjälpa mig  i min situation eller till och med  prata med bussföraren   och  be någon  nere i stan  stå där  för att hjälpa mig ur knipan.  Till och med bussföraren skulle kanske  kunna hjälpa mig.  Sånt händer  faktiskt  jag vet  det för jag har provat!

Vad kan  egentligen hända?

Jag missar mötet, Jag  går inte sönder av det.

Jag blir inte döds sjuk eller   svälter ihjäl  för det.

Även om det  mötet skulle handla om hur jag  resten av  månaden   skall få  pengar så.

Så går jag inte  under.  Visst  mindre  pengar finns det  kanske då. Men  Jag dör inte.   Andra människor   omkring mig  dör inte  av att jag  missade  mötet.

Vad händer  egentligen?  Det som händer är  att jag  gick ner till bussen utan att få uträttat det jag skulle. Ett möte blir inte av.   De jag skulle träffa  får inte träffa mig,  men de  får en  inblick i hur jag  ibland har det.  De kanske  till och med  finns någon  på mötet som  känner sig lättad.   Som ser  att hon  eller han  inte är ensamma om att vara så glömska. Han eller hon ler  och känner sig lättad  och  blir mera  vänligt inställd till mig,  får de andra att  blir mera vänligt inställd till mig,  var på de  bokar om  ett möte  mycket snabbare  så att det verkligen blir av.

På vilket sätt hjälper alla dessa slå tankar mig att komma ihåg mitt busskort nästa gång?

På vilket sätt hjälper de mig att  komma i tid till mötet?

Nej  det gör  tankar inte  men  med  snällare tankar  emot mig själv skulle jag  bli kreaktiv och  hitta  olika sätt att  hitta lösningar.  Jag kanske  tänker  ut ett sätt att  få en sturktur som gör att jag  alltid har med mig busskortet.  Jag kanske lär mig att planera innan jag  ska ut och resa.   Jag kommer  inte på mötet men jag   fick  en promenad  frisk luft och  lite extra tid  till mig själv  istället.   Jag  visade mig liten, Jag var mänsklig.   Om detta är  ett problem för mig att jag är glömsk  möjligheten  kan  vara ett tillfälle där jag  får  hjälp med det. Människorna   som  skulle träffat mig  Kanske  inser att  detta  kan vara något som de skulle kunna hjälpa till med  så att jag inte hamnar i sådana situationer igen.   Det är ju  sådant vi är tillför  vi är ju här för att hjälpa varandra.  Vi  är till för varandra. Jag ger dig  något,  och du  ger  mig något.

I mitt liv  är det  ganska enkelt idag, det har inte alltid varit så  och det är inte alltid så. Men  när jag  hamnar i dumma tankar om mig själv,  när jag  blir medveten om hur jag slår  på mig själv och min självkänsla.  Så blir det  enkelt  igen.  Vilken tur  vad jag  känner tacksamhet över att jag  blivit så medveten om  att jag bestämmer mina tankar.

För mitt liv  blir så enkelt. Jag  blir enkel, jag blir ansvarstagande  emot mig själv, Jag blir klokare,snällare, mera kärleksfull emot mig  och mina medmänniskor.  Jag blir tillåtande emot mig och mina  medmänniskor.  Mina tankar  blir större vidare och härligare.  Mitt liv blir  ännu härligare att leva.   Jag kan till och med  skriva att  människor runt omkring mig får ett härligare liv för jag tillåter mig själv att  göra mindre bra saker.  Vilket gör att  andra människor runt mig  har möjligheten att vara  och göra mindre bra saker.   När jag tillåter mig att göra mindre bra saker  så  blir det  mindre svårt att  göra bra saker.    Bra föder bra,  lycka föder lycka,  tillåtande föder tillåtelse, Kärlek föder  kärlek.

Lev nu  nu är det ända vi har hela tiden

idag har jag  pratat men en underbar kvinna i telefonen en sådan där kvinna  som  orkar lyssna. Som säger saker från hjärtat  och som  jag upplever det säger saker som hon menar.   Hon verkar alltid glad, rx   verkar ha energi och det  formligen  sprutar opptimism och  glädje ifrån henne.   Bara ett telefonsamtal  fyller  mig  med energi  hoppet inom mig fylls på  och jag  får  känslor  och tankar  om att där ute finns det människor  som är goda människor.   Nu har jag ju den uppfattningen redan från  början innom mig att människor  till  grunden är  goda.  Vi lever våra liv  och   allt vi gör  handlar från början om  goda avsikter. Sen kan det för visso  gå snett bli  fel någonstans på vägen.   Vi formas av våran omgivning och  så som  min  omgivning speglar och bekräftar mig  så  blir jag som människa.   Jag  ser  det  i från mitt eget liv  men inser att  alla speglingar och bekräftelser inte är av  godo.  När jag var liten  så kunde jag inte läsa. Min fröken  tyckte jag var lat, order    jag hade  nog inte alla hästar  i stallet enligt henne.   Det var ju rätt  enkelt att ge henne  och de andra lärarna rätt.

Jag behövde ju inte anstränga mig  speciellt mycket.  Faktiskt intet alls.   Men   tänka sig va fel de hade! Tänka sig vad fel jag  hade.   För  visst   läshuvud  nja,   nu ligger det ju till så med mig. Att jag kan visst läsa, jag kan visst  lära mig saker men,  Här är ett stort MEN.   Jag måste  ha ett intresse, jag  måste  tycka  ämnet är intressant.

Det jag läser, måste  på något sätt tända en eld inom mig.   För att jag ska inse vikten av att lära mig av det. Motivation och uthållighet  och en  otrolig vilja  behöver jag.  Det har jag  men  bara då  det tänder elden inom mig.  Jag har ju alltid brunnit för barn och ungdomar som kommer på kant i samhället.  Innan var det  ungarna, som var  på institution,   omhändertagna barn.

De killar och  tjejer  tände elden inom mig,  då  kunde jag lära mig ,  då  fick jag  gnista   och jag  kunde vända ut och in på mig själv, för att  på något sätt  nå  dem.

Det  som jag  mest ville  ge dom, var att de duger,  de är härliga människor   precis som de är.   Det var viktigt  för mig,  att  ge  dom  uppmärksamhet och lyssna på dem.   Det var viktigt för mig,  att vara kvar,  fast de ibland blev lite  tokigt.   Tonåringar  är  tonåringar, de lite  kantstötta tonåringarna  är   lite  mera   tonåringar, som   måste  hela  tiden  testa   gränser,  om och om igen.    De  måste ju  testa,  de  vill  få  det  bekräftat.  Att det inte  går att lita  på vuxna människor,  som  de redan  innan  visste .   Det är en  lång väg att gå,  det  är  många slitsamma stunder.  Men  sen  en dag,  då  får man belöningen.  En dag   råkar man på  den  där lilla kantstötta  killen  ute  på stan,  som kommer fram  och säger hej.

Det är värt var ända sekund,  var  ända  sekund när det  var som värst  i konflikter. Betalas tillbaka  då  han eller hon står där,  och ler  säger hej.    De stunder  borde jag  gå tillbaka till min arbetsgivare, och betala tillbaka min lön jag fick  för att utföra jobbet…

Jag  tycker fortfarande om dessa ungdomar  och jag  tänker tanken  ännu att någon gång  arbeta så igen.  Men jag har  i dag  än annan  tanke  jag skulle vilja  prova på att  arbeta  med de men  på ett annat sätt. Just idag  vet jaginte riktigt  hur eller  vad  det ska handla om  eller i vilka former.  Jag har liksom inte tänkt tanken klart.   Men precis som kvinnan  som jag  pratade med i telefonen  som bara genom sin röst  ger mig energi.   Så vill jag  ge  tillbaka  och jag tror  att det  är  till människor  som  är lite som jag.  där kan jag  hitta min  gnista  kanske  till  unga tjejer och killar  som  har som jag  ADHD.    Något   inom det området skulle jag  vilja  ge tillbaka. Det är så viktigt att dessa unga killar  och tjejer   får  ett liv  där de kan utvecklas och brinna.  Det  är så viktigt att de  får  tron på sig själva och  sätter sig själva i det  första rummet  för det kommer ingen annan göra  åt dem de  måste de göra  själva.

Lev nu  idag,  njuta  av det lilla,  för det är det som blir stort.

Håll gnistan  levande,  blås på den  för  du är speciell  precis som du är……

Mitt hus sover, hospital till och med katten som brukar väcka mig sover.  Morgonen är  dimmig, jag har träningsvärk i min kropp.  Alla barnen har varit hemma denna veckan.   De har i omgångar haft magsjuk.  Igår var första dagen som  alla var på bena samtidigt.  Vi behövde luft.   Men  vi ville ju inte smitta ner  andra, så  vi tog en picknick korg med oss till Sandviken, vi skulle uppleva sommaren.  När jag var liten,  så brukade jag och min farmor bada 1 April.   Nu hade jag tänkt mig  föra den traditionen vidare.

Ha ha haa, det hade säkert gått om inte sjön varit täckt med  15 cm is.

Det var i allafall härligt att  komma till sjön, kaffe smakar ljuvligt  vid sjön.

Alla barnen blev barn, trotts att  två av dom  är nästan vuxna. Vi var  lika glada och fria, som korna blir  den första dagen de släpps ut  efter vintern.  Och vi hjälpte sommaren  att smälta upp isen.

För på vissa ställen  var isen tunnare, där  gjorde vi  i sönder den.  När våran picknick var över och vi frös så, såg  sjön ut som en  kanna med saft med is i en varm sommar dag.  Självklar var  min dotter  bara tvungen, att känna på vattnet.  Hon är så lik sin mamma.  Där  isen inte  täckte sjön var hon tvungen att vada lite.  Mmmmm, jag var  även jag lite sugen på det, men fick ju föregå med gott exempel.  Men bara lite,   jag  var liksom tvungen att känna på vattnet.   För första gången skall jag vara  riktigt ärlig,  det var inte varmt.  Men jag skulle ändå kunna tänka mig ett litet dopp!

Sommaren är på väg,  stränderna gör sig redo för  att bjuda oss på sommar.  Våra själar  kommer att värmas upp och kunna svalkas av även i år.  Snart kommer  hela  naturen bjuda  oss på färger som mjukar upp vårat sinne.  Fåglarna kommer att  fylla oss med hopp om  en härlig tid.  Alla  små väsen där ut kommer att hjälpa  till att göra ännu en sommar.

Vi är på väg…..

Lev nu  så kommer  vi kunna njuta av våren och sommaren  länge….

Idag smakar kaffet utmärkt, sale utsökt  det är  på morgonen jag dricker kaffe ibland tre koppar  och andra dagar  endast en kopp.  Jag  har en sådan finurlig kaffe bryggare som  har inbyggd timer. Varje morgon  går den i gång  kvart över sex.   Halv sju  brukar jag gå  upp  fixa katt mat till våran ständigt hungriga katt  och  ta den första koppen kaffe.

Idag vaknade jag innan kaffe bryggan  börjat  vakna.   Jag vaknade för att jag var kaffesugen.   Så idag fick jag  väcka  kaffebryggaren istället för  att den väcker mig.   När väl kaffe var klart för att avnjutas så blev jag  röksugen.   Det  var som att  hela  magen kramades åt  och  jag  såg bilder inne i mitt huvud.  bilder av  blend paket, order Husvagn  och cigg,  morgonen  på altanen  med  den första koppen kaffe och cigg.

Har  nu under  dessa  minuter  kommit på massor av  kryphål för att börja smygröka.  Fast även konstaterande  om att  nu är det sommar  nu får jag  röka.   Jag kan till och med tänka mig  gå ut och rensa ogräs för då  har jag ställt om det så i mitt huvud att  det är  okey att röka………

Men så kom jag på det……….. Ha Ha!!!!

Ja där kom den tanken,  Den rökande skådisen  målar upp bilder om hur  ljuvligt allt  är med  cigaretter.   Tänk så härligt  och mysigt det är  med  att röka…..

MMMM   Jag är en förb….  bra rökare  eller en väldans  bra återfallare i rökning.  Nu måste jag vara uppmärksam och   be  tankarna  flytta någon annanstans.   De  får inte plats hos mig för jag är ingen rökare längre.   jag  röker inte. som i ett eko  pratas det inne i mitt huvud att  hmm  klart du är rökare   och klart att inte du kan sluta  på riktigt.

Nästa tanke är  klart att jag kan   jag har  ju redan gjort det.

En ny frisk tanke kom till mig.  Jag  är värd så mycket mera än att röka!  Jag har inte rätten att förgifta min kropp, jag visar inte den bästa sidan av mig med en  giftpinne i munnen.  Jag är värd så mycket mera  än att  dö i rökrelaterade sjukdomar.

Mitt rökbehov försvann …….

Lev  nu   det hjälper dig att stå emot begär för det är endast nu jag kan göra något åt.

Igår är historia  framtiden är inget som vi minns.

Framtiden är som begär   Nu är medvetenhet

För några dagar sen  fick jag SiS i Fokus, buy cialis vilket är en tidning man får som statsanställd om man  arbetar inom  institutionsvården. Det gör ju inte jag längre men  har  valt att  få behålla tidningen.  Jag tycker det är  intressant det  de skriver om.  Denna gången  var det fokus på  hur metoder får kraft och  slår rot.  Tore Andreassen som tagit som uppdrag av SIS, ailment Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) och norska barn- och familjedepartement.   Grunden  har en institutionsmodell  tagitsfram coh utformats efter vetenskapliga rön. För några år sen var jag på en  föreläsning  där  Andreassen  just pratade om det  som nu  lyftes fram i tidningen.  Redan  då för några årsen var innehållet intressant  och nu är det tydligt en verklighet inom  ungdomsvården.

På  baksidan av tidningen tog det upp något  som var ännu mera intressant.   artikeln Handlade om  Unga kvinnor   och hur de får vänta på vård…

Ja  unga kvinnor.

Artikeln fortsätter vidare med att  kvinnor  med missbruksproblem  redan i  tidig ålder visat tecken på att må dåligt så tidigt som i förskolan.   Då de senare i livet sökt hjälp för att de mår dåligt  inte  blir hjälpta i grundproblemet utan  då  fokuserar man  på  symtomen  alltså missbruket som kommit till  genom själv-medicinering. Solveig Olausson   disputerade vid Göteborgs universitet på en avhandling om  kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa.  Hon intervjuade  en grupp unga människor  i åldern  18- 25 år    som hade  svåra psykiska problem  med någon form av missbruk.  Hon var intresserad av  hur kvinnorna  med  egna ord  beskrev sina problem  och hur  deras väg till behandling  upplevdes.  Enligt  Olausson  hade kvinnor  tidigt haft problem några redan i förskolålder.  Hon visar   hur  missbruket i sin grund  var ett sätt för kvinnorna att bemästra sin  psykiska ohälsa. Kvinnornas uppväxt  miljö ver otrygg med en bristande  omsorg. När de till sist  sökte vård var det  i skeende  där självmord var som alternativ  där kvinnorna sällan upplevde  att de  fick hjälp.  Vidare framkommer det  i artikeln att  kvinnornas missbruk blev i fokus mera än den  psykiska  ohälsan enligt  Solveig Olausson (SiS, 2009).  Kvinnorna  sökte behandling, någon som kunde se hela problematiken mera än  en viss sorts behandling.   Kvinnorna saknade kunskap  om vilka behandlingar som  fanns att tillgå och vad dessa skulle  innebära.    Olausson  Intervjuade  också en grupp äldre kvinnor  som var i 40 årsåldern vilka hade  svåra psykiska  problem med  missbruks som symtom.  Dessa kvinnor fick behandling  och  intervjuerna gjordes  två gånger en gång under behandlingen  och en uppföljnings intervju  18 månader senare . Dessa kvinnor hade fått behandling  under flera års tid, men bara en  av de 21 kvinnorna  försörjde sig  genom arbete och två av kvinnorna  kunde anses  som normalt fungerande i samhället.  de övriga var beroende av psykiatrin/ socialtjänsten visade  Olausson.   Olausson  tror på att vård  och behandling  kan hjälpa  både unga och de äldre kvinnorna  om de får hjälp med sitt missbruk och den psykiska ohälsan samtidigt.  Här lyfter  Olausson även  fram vikten  med  med att hjälpa kvinnorna   att åter koppla  och  återknyta till kvinnornas nätverk. Ursprungsfamiljen kanske inte varit den bästa  men    dessa relationer  behöver  repareras   så gått det  går  för att kvinnorna inte skall  hamna  i ett återfall.

En klok kvinna  den där Solveig  Olausson  tycker jag.   Det  är  ju   ofta så   att vi  bara  tar bort symtomen i det sjuka.   Ont i ryggen så  får vi hem en tablett som tar bort värken.

Jag kan  ta mig själv som ex.

Jag har  haft  flera tillfällen  där jag ätit Zoloft,  varit  nere i skorna  inte  sett någon lösning.  Min Gamla farmor  som är en klok kvinna  med  ADHD, fick nog av att se mig  springa från punkt till punkt.

Ny projekt.  nya saker  hela  tiden.  irra runt.   på börja. inte  slutföra. Ständigt  lite  down  i mig själv,   där jag inte  kunde se  mina   fantastiska   sidor.
Hon  och  andra   fick umgås med  en  del av mig,  där jag  gömde  mitt  funktions hinder,  genom att vara duktig i allt jag företog mig.
En period  i mitt liv, hade jag ett gatukök med min dåvarande man.  Samtidigt som jag   hade en halvtidstjänst på  Fagared.

Under denna tid  Var min Kära farfar  sjuk i Cancer.  Jag  fick en lunginflammation och gick till doktorn för att få medicin.   Doktorn ville sjukskriva mig  för att jag var sjuk, jag  sa nej, ville ha en  tablett för att orka mera.   Denna  doktorn var en klok doktor  på Vårdcentralen i Bergsjön.   Jag måste varit den sista patienten  för dagen, för  hon  sa till mig att lägga mig ner på  britsen, utan  tröjan.
Hon släckt ner rummet  tände ett ljus, masserade min  rygg, nacke  och  pratade om sin mamma som  fortfarande bodde i Norge.  Varm choklad med  mycket Kakao i  visp grädde  talade hon  även om.   Efter två timmar i detta  rummet gick jag  tillbaka  till  min kiosk, då med ett recept  med penicillin och  hennes  privata nummer.

Jag hade fått en ny kund till min kiosk, och en  vän.   Hon var en trogen kund, som  ofta pratade med mig om  MBD barn.  I  Norge  sa hon att de  hade  en  liten  studie,  som hon var intresserad av,   där  dessa  barn  var inblandade i.   Jag fattade inte så mycket av det då.   Som jag gör idag.

Efter ett halv år   så   gjorde jag och min make   oss av med våran kiosk. Jag lovade att höra av mig  till min nya vän.   Jag blev gravid, började  på komvux, jobbade halvtid på Fagared.  Min nya vän  hörde av sig, var på jag lovade att ringa tillbaka.   Jag fick barn,  en son som var det mest underbara  på denna jord,  gick i skolan  var nybliven mamma till ett kolik barn, jobbade halvtid samtidigt som min farfar dog.

En Finsk lärare på komvux skakade om mig  sa att jag  måste  få plats, ta mig tid till mig själv.  Hon var en underbar kvinna, en  härlig finska  med kärlek och finsk klokhet.  Jag jobbade på, slet, livrädd för att stanna upp.  Jag skilde mig, träffade en  kille  fick barn igen, separerade, flyttade, träffa ny man, flyttade från stan,  nu med två barn till landet.  Några år  med snurr, jobb, nytt jobb, mina barn,  ny relation,  separation, flytt  och  slutligen hem till mina föräldrar.   Min pappa såg nog sig själv,  en dag  då han  tillslut fick nog, sa till mig att : Nu är det du som går till doktorn.  Jag lydde min pappa,  gick till doktorn fick medicin  som gjorde att jag inte sov. Zoloft  och ett papper  där det  stod, att jag  var deprimerad.   Några vänder till med snurr  hos  doktor,  lite  kraft,  jobb  i skolan  där  min son gick, jag åter till doktorn  där jag  ville ha en remiss till psyk för att jag ville ha en utredning om adhd.

Doktorn skrattade nästan  när jag sa det. Han skakade på huvudet  och tyckte nog att jag var knäpp,  inte hade jag  Adhd  sa han.  Men jag fick min remiss två års väntan,en ny remiss två års väntan igen var på jag  fick en diagnos som jag kan förlika mig med.
Mitt pussel börjar  bli en tydlig bild.  Idag har jag  concerta,  idag  vet jag att jag har ett funktions hinder som  för mig  är  kreativitet. Min Adhd  har hjälpt mig  att orka  att inte  ta den snabba vägen som hade varit   en lång väg tillbaka.

Min adhd och jag  är kompisar idag,  vi behöver inte   kämpa så mycket längre  för idag  får jag hjälp med  orsaken inte symptomen.

Nu har jag haft en otrolig tur  och jag  har haft en skyddsängel vid min sida,  för det har inte gått lika illa för mig som det  gjorde för min far. Kanske tack vara min  fars missbruk med  sprit har gjort mig klokare.   Hans missbruk  och hans  alkoholism  gjorde att jag flydde till andra saker.  Jag flydde genom jobb, jag var på språng hela tiden,  jag kämpade  med att  vara  duktig  ha koll, för att inte visa hur  kass, obildbar och  ointelligent jag var.  Tack! För att jag inte  som så många andra,  har  ett beroende att gå ur samtidigt som jag lär mig leva med  mig.

Tack för att jag  står på andra sidan,  helare och klokare.   Jag  måste  tacka mig själv, för att jag  äntligen får vara  hela mig. Hela mig, med  mitt funktionshinder,  som faktiskt är bara en del av mig.  Jag är så mycket mera än adhd!  Jag  är äntligen en kvinna som inte  behöver  dölja en sida av mig, för att inte känna skam.  Min adhd är en förklaring.

Den hjälper mig att förstå mig själv, den hjälper mig att  bli en Hel underbar människa, kvinna, mamma och flicka.

Tack för att du orkade läsa allt det här igen!
Även denna gång blev det ett långt inlägg. Där avsikten från början var att berätta om artikeln men det slutade någon annanstans. Det är just det som är Adhd. En tråd blir många olika trådar, som bildar ett mönster som bara vissa av oss kan se. Långt villospår och utsvävningar utan karta som visar målet där är Min adhd……

Men trotts eller kanske för just det så har jag behov av att:
Leva i nuet, just nu kan vi leva igår finns inte kvar och är en berättelse som vi kan ha nytta av idag, men nu kan vi leva och kanske har vi imorgon men det vet vi inte fråns då
Lev nu!

idag  vaknade jag  tidigt igen.  Omställningen till sommartiden är nu i min kropp.  Sommartid, shop jag har smakat på ordet  en stund nu. Inom mig blir det  mjukt, search varm min  kropp längtar till Havet!   Mitt skinn vill bli upptäckt av solen mina sinnen vill bli fulla av sommar dofter, färger och ljud.  Mina fötter vill  känna daggen på morgonen  och  den ljumna marken på kvällen.  Sommar  det känns  så långt bort men  ändå nära.   En dag snart  står vi där mitt i sommaren  och   täcks av rädslan att den snart ska  ta slut.

jag satt  för en stund sen  och skrev ett mail till en kvinna som  bara av mina tankar  ger mig energi kraft och lust.   Jag satt och skrev  om hur jag  känner att jag  har  tusen  olika saker att göra, check   med  att  när en sak är gjord  så dyker en ny sak upp.  Att jag  springer i kapp med tiden.  Att jag i alla  mina   saker   inte  gör det jag ska  och att jag  faktiskt måste göra dom.   Samtal hit  och samtal dit  vänta in något där som skall till något dit  som sedan skall tillbaka för att bekräftas för att sedan väntas in  för att  bli något som senare  kommer sedan. Snurr , pills Snurr  är det.   Jag  känner att jag  har  för många saker  och  tankar  och   andras beslut  som    handlar om mitt liv. Ett papper skall dit   och ett samtal skall ringas   var på  det skall ringas efter  det  första  ett annat   till en annan   och ett  papper  möte  papper igen..  Det bara snurrar!!!!   Det går  för fort för mig jag hinner inte  med…..

Dessutom  känner jag  press på mig  att jag  ska ta tag i alla dessa saker,   andra människor förväntar av mig att jag ska  prestera   detta  för att de  sedan skall kunna hjälpa mig   så att vissa saker  ska bli bättre.  Ett stort  ekorre hjul som snurrar  och snurrar.  Den  ända som är där, är  jag.   Jag  springer inte,  för jag har ramlat.   Jag  slår kullerbytta på mig själv  och  åker runt som  tvätten i torktumlaren…..  När jag  äntligen hade skrivit klart  brevet   och kollat alla stavfel och allt, så  klickade jag på knappen  för att skicka  iväg brevet.  Då la internet av  jag hade inte sparat  brevet och  allt försvann………….

Men jag  orkar inte en gång till skriva  det jag skrev.   Nu ska jag vila mig i besvikenlsen och   göra ett nytt försök  senare

Jag skriver ju  bara om hur jag upplever  adhd.

Men kom just på att  lite info om  ADHA kan ju vara berikande, purchase   detta  hittade jag   och känner att det är en rätt bra  lättläst beskrivning av  vad  det innebär  att  ha  ADHD även om hur  andra   som är runt personen  kan  uppleva  personen med funktionshindret.  När jag  pratar med människor om  min adhd så  säger ofta  människor  att: Ja,  jag har  nog  oxå en släng av adhd.   Men  det säger mig  att de inte  har  de eller  de har i alla fall inte problem eller är  handikappade i sin problematik.  De stöter inte emot väggen i alla  sina egenheter.   Människor  med  adhd är människor  som i  sitt funktionshinder   har för och nackdelar,  mest är det tillgångar  men  ibland  är tillgångarna  svåra  och tunga att bära,  vi blir  eller  nej,   Jag  blir  tröttare  mera  uttömd  och har svårt att koppla av  i min trötthet  det är min adhd. Min adhd gör mig  trött, den  är en orsak till att jag analyserar och åter igen analyserar  saker som  andra människor inte  behöver.   Jag har  upplevt att många gånger så  är jag förmycket ,  känner mig missförstådd och  upplevt  många missöden som andra inte hamnar i eftersom de har förmågan att vila i tankar.

Vad är adhd när man är vuxen?

Adhd och damp när man är vuxen

Förr trodde man att funktionshindren adhd
och damp försvann när man blev vuxen.
Nuförtiden vet vi
att bland de som har adhd eller damp som barn,
har de flesta också kvar det när de blir vuxna.

En tredjedel av de vuxna har samma svårigheter
som när de var barn,
en tredjedel klarar sig bra men mår ofta dåligt,
och en tredjedel har inga svårigheter alls.

Många människor med adhd eller damp
får veta att de har det först när de blir vuxna.
Dessa människor kan ha sökt hjälp i många år
utan att få rätt hjälp.

Så här ser man om någon har adhd

Personer med adhd har svårt att titta eller lyssna noga,
de gör eller säger saker utan att tänka efter före.
De har också svårt att sitta still.

Svårt att titta eller lyssna noga

Att ha svårt för att titta och lyssna noga
är oftast den svårighet
som finns kvar när man blir vuxen.
Vuxna med adhd eller damp dagdrömmer,
det vill säga tänker på annat
och har svårt att börja att göra något.
Men om de vet vad de ska göra varje dag,
och inget oväntat  händer
så märks inte de här svårigheterna så mycket.

Om de verkligen vill göra något så kan de göra det
men det blir svårare om det som de ska göra är tråkigt.

En person med adhd kan börja städa
och hittar en räkning som inte är betald.
Då tar han eller hon istället hand om räkningen
och slutar att städa.

De har också svårt att lyssna på andra människor
vilket göra att det verkar som att de inte bryr sig om andra.
Det gör det svårt för dem på arbetsplatsen,
bland vänner och när de ska ta hand om sina barn.

Att göra eller säga saker utan att tänka efter före

Eftersom de ofta gör eller säger saker utan att tänka efter
får de ofta problem med andra människor,
vilket kan göra dem ensamma.

Svårt att sitta still

Barn med adhd har ofta svårt att sitta still,
men hos vuxna ser detta annorlunda ut.
Det syns mest som oro och otålighet,
att de har svårt att vänta.
De kanske gungar på stolen,
tuggar tuggummi,
eller vippar med foten.

Andra sjukdomar

Vuxna med adhd orkar ofta inte dölja sina svårigheter
om de har dolt dem hela sin barndom.
Det tar helt enkelt för mycket kraft.
Då får de istället när de blir vuxna
andra sjukdomar som ångest då man blir jätteorolig för allting
och depression då man blir ledsen och får svårt att orka göra saker.
De kanske också börjar att missbruka alkohol eller narkotika.
Eller så shoppar de för mycket och gör av med alla sina pengar
eller spelar bort sina pengar.
De kan också ha svårt för att sova.

Skillnader mellan kvinnor och män

Vuxna kvinnor med adhd
verkar inte ha lika svårt att sitta still som männen har.
Därför kan det vara svårt
att förstå att de har adhd.
När de var barn var de kanske
till och med ovanligt lugna.
Kvinnor blir inte lika ofta missbrukare som männen,
men har istället ofta ångest och depression.

Inte bara dåligt

I vissa yrken kan det fungera bra fast man har adhd.
Yrken där man ska ha mycket fantasi,
eller där man behöver göra mycket saker snabbt
och tänka nya tankar kan passa bra.
Det är viktigt att man förstår sitt funktionshinder
det hjälper när man ska börja studera eller söker arbete.

Hur vet man om man har adhd?

När en vuxen person söker hjälp
ska man fråga dem hur de var
när de var barn.
Det är viktigt att de får rätt diagnos,
så de inte har något annat än adhd
som Aspergers syndrom eller Tourettes syndrom, till exempel.

Vilken hjälp kan man få?

Man kan få medicin.
Det vanligaste är att man får centralstimulerande medel för att man ska bli lugnare
eller medicin mot depression.
Det är viktigt
att man får lära sig så mycket som möjligt
om sitt funktionshinder.
Det finns hjälpmedel som hjälper en
att planera sin dag, passa tider och sköta sina pengar.