Igår åkte vi till Kungsbacka, för att hämta en liten kattunge. En rädd lite skrämd kattunge. 12 veckor gammal. En söt liten gullig kattunge som fräser, så fort du närmar dig. Sir fräs kallar vi honom just nu. Katten har inte ätit, sedan vi kom hem. Här har vi försökt med extra fin mat, både torrfoder och blöt foder. Inget passar den lilla katten.
Maken gick iväg och köpte fulfoder, sådant som han fått innan. Men det äts inte. Stora hemmaboende sonen gick till affären, köpte kattmjölk för att se om den drack mjölken. Men inte heller det nyttjar vår lilla Sir Fräs. Sonen har lyckats hålla honom men, han rymmer så fort han får en chans. Rymmer under byrån där det är trångt och mörkt. En säker plats, för denna lilla rädda katt. Vi funderar på om det kanske är så att han inte kommer att bli en vanlig huskatt, utan har det bättre så som han vuxit upp. Han är en stall katt, kanske är det stall katt han ska vara. För han verkar för rädd. Ett dygn har han varit hos oss. Jag har redan skickat en fråga till säljaren, om att han kanske behöver ta tillbaka katten, för han verkar inte trivas eller bli trygg. Trotts att vi gjort efter konstens alla regler. Men vi fick till svar att denna, inte kan ta tillbaka honom.
Vi får ge honom tid, umgås med honom, när han vill. Jag vill bara att han ska vilja nu.
Självklart vill jag att katten ska trivas, må bra men, stackaren äter inte. Katten är så fasligt söt. Han är född i ett stall, men han måste ju bli lite van vid människor, för att klara av att bo i en familj. Här finns det inte stall. Här har vi bara vårt boningshus. Vi har just nu en katt som fräser, så fort han ser oss. Lilla plutten måste vara jätte rädd.
Har ni några tips om vad vi ska göra, för att han ska låta oss närma oss? Finns det något vi kan göra, för att han ska känna sig tryggare? Vi har varit så fasligt försiktiga, närmat oss med försiktighet. Men det hjälper inte. Kanske är en dag för lite tid, men stackaren måste få mat i sig. Han har varken ätit eller druckit. Jag har försökt att locka med både garn och en liten leksak, för att han ska glömma vara rädd, men han vågar inte leka. Den lilla Sir Fräs.
Sir Fräs. Det lär bli namnet han får. Det passar honom. Sir Fräs, nu ska jag föröka igen, att få honom att leka, vi får se vad som händer. Dottern tyckte katten skulle heta Fräsis. Men jag gillar namnet Sir Fräs. Sir fräs om jag får be, tänker jag att han säger med sin näpna lilla nos. Nåja äter han inte idag, lär det bli tvångsmatning. Eller i alla fall försöka få i han lite vätska. Nåja vi är igen kattägare, Vi slipper nyttja vår stulna katt som faktiskt redan, varit på besök. Men lilla Sir Fräs, han fräser till lilla Kattis, så fort han ser henne. Hon var här och åt upp den maten, som vi hade lagt fram till Sir Fräs.
Jag hoppas innerligt att han snart kommer vara mindre rädd, se att vi inte är så farliga, den lilla Sir fräs.
Lev idag just nu, igår är historia morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller och nu är vi närmare än förut att få vår lilla Sir Fräs att bli trygg. vem vet när jag går in nästa gång kanske han ätit upp lite av maten.