📞 Humor i vardagen – en historia som får verkligheten att växa
Idag blev det två inlägg på en halvtimme.
Sedan fick jag ett mail från en vän som jag bara måste klistra in.
Hon hade hittat något som tillskrivs Jonas Gardell – och jag lovar, jag skrattade högt.
Läs det och låt verkligheten bli lite större en stund. Nu är detta länge sedan, men ännu idag debiterar man per timme. Och Telia – ja, det är väl snart ett minne blott.
🌿 En liten historia om livet
En historia som cirkulerat i mail och på nätet, ofta tillskriven Jonas Gardell – en av Sveriges mest folkkära humorister, författare och berättare med en särskild blick för vardagens absurditeter.
Frågan är om det verkligen är han, men rolig var den då – och rolig är den fortfarande, om man nu vet vad Telia är för något.
Det är det finare namnet på ett statligt verk som förr i tiden hette Televerket.
Jonas Gardell – vår hjälte!
Jonas Gardell – vår hjälte!
Jag lät installera en ny telefon, fick sedan en skyhög telefonräkning, ringde upp Telia och frågade…
– Jag har en förfrågan angående en teleräkning jag har fått. Ni har varit hos mig och kopplat in ett nytt abonnemang och debiterat 310 kronor i resekostnad.
Varifrån har man åkt för att det ska kosta så mycket?
– De har åkt från Arbetscentralen, svarade Telia.
– Var ligger Arbetscentralen?
– Det vet jag inte.
– Ligger Arbetscentralen i innerstan?
– Ja, det gör den.
– Själv bor jag vid Slussen, som du vet är absoluta innerstan, hur kan det kosta 310 kronor att resa den sträckan?
– Det bara gör det, svarar Telia.
– Sedan har ni debiterat ”teleuttag” 140 kronor…
– Det är för själva jacket.
– Men jag har ju mitt gamla jack kvar, ska jag betala för det en gång till?
– Varför frågar du allt detta?
– Jag heter Jonas Gardell och …
– Du ska få tala med någon annan.
Så går ännu en stund och sedan säger en röst:
– Debiteringen!
– God dag, säger jag, jag har blivit debiterad resekostnad 310 kronor på min teleräkning, och jag skulle vilja veta var den här Arbetscentralen ligger som man har rest ifrån.
– På Norrlandsgatan ligger den.
– Nu är det så att jag bor vid Slussen. Det är ju bara fem minuters resväg.
– Det kostar det.
– Får jag fråga hur man har rest?
– Hur menar du?
– Har man cyklat, åkt taxi…
– Man har åkt bil.
– Hur kan det kosta 310 kronor att fara en kilometer med bil? För 310 kronor kommer man nästan till Arlanda i taxi, tur och retur. För 310 kronor kommer man till Norrköping med tåg.
– Det har regeringen bestämt.
– Har regeringen bestämt att det ska kosta 310 kronor att resa mellan Norrlandsgatan och Slussen? Med tunnelbana kostar det tolv spänn.
– Vad vill du egentligen?
– Jo, jag heter Jonas Gardell och…
Du ska få prata med Klas Gustafsson, han har handom sånt här.
Lite senare blir jag uppring, inte av Klas Gustafsson utan av en kvinna som vi kan kalla Sonja.
Sonja säger att Arbetscentralen inte ligger på Norrlandsgatan utan på Söder där jag bor.
Då säger jag att det ju i så fall är ännu närmre till mig.
Sonja svarar att 310 kronor plus moms är Minimipris för en resa, en restimme 310 kronor.
– Men han har ju bara rest i fem minuter.
– Gör ingen skillnad.
– Det gör det väl. Ni har debiterat arbetskostnad också, en timme, 310 kronor.
– Det gör vi alltid.
– Men han arbetade ju bara i femton minuter.
– Gör ingen skillnad.
– Snälla ni, ni har ju inklusive resa och arbete bara ägnat er tjugo minuter åt mig, ändå ska jag betala för två timmar.
– Man måste ju skilja på resa och arbete. Såna är reglerna. Man betalar för varje påbörjad timme.
– Fast man bara har arbetat och rest i tjugo minuter?
– Visst.
Nu börjar en otäck tanke mala i mig, jag måste fråga:
– Förlåt, om ni påbörjar arbetet 10.55 och avslutar det 11.05, får man betala för två timmar då?
– Ja, det är ju två timmar.
– Nej, det är tio minuter, men ni menar alltså att ett arbete som utförs mellan 10.45 och 10.55 räknas som en timme medan ett arbete som utförs mellan 10.55 och 11.05 räknas som två, fast den faktiska arbetstiden i båda fallen är lika lång.
– Ja. Så menar vi. Ja.
Jag vill poängtera att citaten är ordagranna.
Till slut betalade jag 310 kronor för fem minuters resa med bil. 310 kronor för
Femton minuters arbete och 140 kronor för ett jack jag redan hade. Plus moms.
Det här är det Nya Telia.
Ett Telia som har gått på charmkurs. De är trevliga som fan. Och riktiga lurendrejare. Och nästa gång Telia kommer till er, begär att de stannar i en timme, för det har ni betalt för. Åk sedan runt i deras bil en timme, det har ni också betalt
för!
Hälsa från mig
Jonas Gardell
👉 Och för er som minns – det här var en tid när Televerket fortfarande levde kvar i våra minnen, även om namnet hade blivit Telia.
📞 Fakta – Telia förr och nu
Många av oss minns en tid då telefonen inte kom från ett företag utan från en myndighet.
Det som idag är Telia hette tidigare Televerket – Sveriges statliga telemyndighet som ansvarade för telefoni och kommunikation fram till början av 1990-talet.
År 1993 bolagiserades Televerket och blev Telia.
Senare slogs Telia ihop med finska Sonera och fick namnet TeliaSonera, för att idag heta Telia Company.
Kanske är det därför sådana här historier känns så bekanta.
De bär med sig en tid då telefonen var något man hade, inte något man valde.
☕ När vardagen blir absurd
Det finns något så mänskligt i sådana här berättelser.
Vi har alla stått där någon gång – inför regler som inte riktigt går att förstå, system som inte böjer sig och svar som inte svarar.
Och ändå…
är det ofta just där humorn bor.
I det lilla absurda.
I igenkänningen.
I att vi skrattar tillsammans åt något som egentligen är ganska tokigt.
💭 Reflektion
Ibland behöver bloggen inte vara djup eller analyserande.
Ibland räcker det att dela ett skratt.
För mitt i allt ansvar, alla tankar och alla texter som vill förstå livet –
får vi också bara stanna upp och le.
Och kanske är det också en del av närvaro.
Att ge plats åt det som är lätt.
🌱 Din fråga till läsaren
Har du någon gång fått en räkning, ett besked eller ett svar som var så absurt att du bara kunde skratta?
🌿
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram.
Men just nu – det är här livet händer.
💛 Stöd bloggen
Vill du stötta mitt skrivande kan du göra det här:
👉 PayPal Me
Prenumerera gärna på bloggen:
👉Prenumerera
📞 Everyday humor – a story that makes reality feel bigger
Today I managed to publish two posts in half an hour.
Then I received an email from a friend that I simply had to share.
She had found something often attributed to Jonas Gardell – and I promise, I laughed out loud.
Read it and let reality grow just a little for a moment. This happened long ago, but even today many services are billed by the hour. And Telia – well, it is slowly becoming a memory.
🌿 A small story about life
This is a story that has circulated in emails and online, often attributed to Jonas Gardell.
Whether he actually wrote it or not is unclear, but it was funny then – and it is still funny today, especially if you remember what Telia once was.
Telia is the more modern name for what used to be the Swedish state telecom authority, Televerket.
This is a story that has circulated in emails and online, often attributed to Jonas Gardell – a Swedish comedian, author and playwright known for his sharp humor and observations about everyday life.
Jonas Gardell – our hero!
I had a new telephone installed and later received an enormous phone bill. So I called Telia and asked…
— I have a question regarding a phone bill I received. You installed a new subscription for me and charged 310 kronor in travel expenses. Where did you travel from for it to cost that much?
— They travelled from the Service Center, Telia replied.
— Where is the Service Center located?
— I don’t know.
— Is the Service Center in the city center?
— Yes, it is.
— I live near Slussen, which is right in the city center. How can it cost 310 kronor to travel that distance?
— That’s just what it costs, Telia replied.
— And then you charged 140 kronor for a “telephone outlet”…
— That’s for the jack.
— But I already have my old jack. Do I have to pay for it again?
— Why are you asking all these questions?
— My name is Jonas Gardell and…
— I’ll connect you to someone else.
After a while another voice answered:
— Billing department!
— Good day. I’ve been charged 310 kronor in travel expenses on my phone bill, and I’d like to know where this Service Center is located.
— It’s on Norrlandsgatan.
— But I live at Slussen. That’s only five minutes away.
— That’s what it costs.
— May I ask how the technician travelled?
— What do you mean?
— By bicycle? Taxi?
— By car.
— How can it cost 310 kronor to drive one kilometer? For that amount you can almost take a taxi to Arlanda and back. For 310 kronor you can take a train to Norrköping.
— The government decided that.
— The government decided it costs 310 kronor to travel between Norrlandsgatan and Slussen? The subway costs twelve kronor.
— What do you actually want?
— Well, my name is Jonas Gardell and…
— I’ll connect you to Klas Gustafsson, he handles these matters.
Later I was called back, not by Klas Gustafsson but by a woman we can call Sonja.
Sonja said the Service Center was not on Norrlandsgatan but on Söder, where I live.
So I said that meant it was even closer.
Sonja replied that 310 kronor plus VAT was the minimum travel charge – one hour of travel, 310 kronor.
— But he only travelled for five minutes.
— Makes no difference.
— But you also charged labor for one hour, 310 kronor.
— We always do.
— But he only worked for fifteen minutes.
— Makes no difference.
— Please, you only spent twenty minutes including travel and work, yet I must pay for two hours.
— Travel and work are billed separately. Those are the rules. You pay for every started hour.
— Even if you only worked and travelled for twenty minutes?
— Of course.
Now a disturbing thought crossed my mind and I had to ask:
— If you start work at 10:55 and finish at 11:05, do you pay for two hours?
— Yes, that is two hours.
— No, that is ten minutes. But you mean that work done between 10:45 and 10:55 counts as one hour, while work between 10:55 and 11:05 counts as two, even though the actual working time is the same.
— Yes. That is correct.
I would like to point out that the quotes are word for word.
In the end I paid 310 kronor for five minutes of travel by car.
310 kronor for fifteen minutes of work.
And 140 kronor for a jack I already had. Plus VAT.
This is the New Telia.
A Telia that has taken charm classes. They are incredibly polite. And complete tricksters. Next time Telia comes to your home, ask them to stay for an hour – you’ve paid for it. Then go for a ride in their car for an hour – you’ve paid for that too!
Greetings from me,
Jonas Gardell
👉 And for those who remember – this was a time when Televerket still lived on in people’s memories, even though the name had become Telia.
📞 Fact – Telia then and now
Many of us remember a time when the telephone did not come from a company but from a government authority.
What is today known as Telia was once Televerket – Sweden’s national telecom authority responsible for telephone services and communication until the early 1990s.
In 1993 Televerket became Telia.
Later Telia merged with the Finnish company Sonera and became TeliaSonera, and today the name is Telia Company.
Perhaps that is why stories like this feel so familiar.
They carry a memory of a time when the telephone was something you had – not something you chose.
☕ When everyday life becomes absurd
There is something deeply human in stories like this.
We have all stood there at some point – facing rules that make little sense, systems that do not bend, and answers that do not really answer.
And yet…
that is often where humor lives.
In the small absurd moments.
In recognition.
In laughing together at something slightly ridiculous.
💭 Reflection
Not every blog post needs to be deep or analytical.
Sometimes sharing a smile is enough.
Because in the middle of responsibilities, thoughts and attempts to understand life –
we also get to pause and laugh.
And maybe that, too, is part of presence.
Making space for lightness.
✨ Between the lines
This post says something about the blog – then and now.
You do not only share your own words; you share what moves you.
An email.
A laugh.
A small story that lingers.
And perhaps that is how a living library is built.
Not only from the big things – but from what made you smile on an ordinary day.
🌱 A question for you
Have you ever received a bill, message or answer so absurd that all you could do was laugh?
Lämna ett svar