Ibland tror jag att vi lägger för mycket energi på detaljerna och för lite på själva stunden. Inför vårt 60-årskalas och vår bröllopsdag har jag sprungit mellan inköpslistor, gurkor, ägg och tårtbottnar utan att riktigt stanna upp.
🇬🇧 Read in English Preparing for a 60th Birthday Celebration
Förberedelserna tog över
Hela dagen igår kom jag på saker som behövde göras. Jag skar gurka, fixade tomater, gjorde fetaostkräm, blandade vitkålssallad, skalade trettio ägg och massor av annat däremellan. Dessutom lagade jag middag. Det blev en snabbvariant med falukorv i ugn, men även sådan mat går att piffa till med lite ajvar och tzatziki om du frågar mig.
Dottern kom hit och gjorde tårtbottnar till idag. Sedan åt hon och hennes sambo middag här. Billig mat, enkel mat, men ändå mat. Och ibland är det precis det som behövs.
60-årskalas
Det här 60-årskalaset har tagit tid att planera. Det har varit inköpslistor, förberedelser, funderingar och sådant som hela tiden dyker upp i huvudet när man tror att man är klar.
Men så slog det mig plötsligt när jag satt här och skrev.
60-årskalas och bröllopsdag på samma dag
Det är inte bara ett 60-årskalas.
Det är också vår 20-åriga bröllopsdag.
Tjugo år som gifta. Tjugofyra år tillsammans.
Det hade jag nästan glömt bort mitt bland gurkor, ägg, tårtor och inköpslistor.
Ett vanligt kalas och ett vanligt liv
Om några dagar kommer ingen att minnas om gräset var nyklippt eller om salladen låg i rätt skål. Däremot kommer vi att minnas skratten, samtalen och människorna som kom för att fira.
Så nu får trädgården vara som den är. Huset får vara som det är. Det kommer att bli kalas ändå. Kanske inte något stort och märkvärdigt, utan bara ett vanligt kalas och en vanlig bröllopsdag. Och kanske är det precis som det ska vara.
För ibland är ”tillräckligt bra” faktiskt precis det som behövs.
Reflektion
Kanske handlar livet mindre om perfekta förberedelser och mer om människorna vi delar dagarna med. Ibland gömmer sig de viktigaste anledningarna till att fira mitt framför ögonen på oss.
Som ett 60-årskalas som också råkar vara tjugo år av kärlek och gemensamt liv.
Vi gifte oss på makens födelsedag för att jag skulle komma ihåg vår bröllopsdag och hur länge vi varit gifta. Det kändes som en väldigt smart idé då.
Ändå sitter jag här nu, mitt bland gurkor, ägg, tårtbottnar och inköpslistor, och håller på att glömma bort att vi faktiskt firar vår bröllopsdag också.
Brukar det inte skojas om att det är mannen i förhållandet som glömmer sådana datum?
Här hemma verkar det vara tvärtom ibland.
Fast maken brukar å andra sidan säga att jag nog är mer kille än tjej när det kommer till musiksmak, så kanske är det förklaringen. Eller så är det bara ett tecken på att livet är fullt av annat just nu.
Maken vill egentligen inte fylla 60 år alls. Han tycker att det känns jobbigt. Själv har jag stått här och skalat ägg, skivat gurkor och planerat buffé.
Kanske firar vi inte bara 60 år utan kanske firar vi tjugo år som gifta, tjugofyra år tillsammans, barnen, vännerna och alla vanliga dagar däremellan.
Kanske är det egentligen så att vi firar livet och allt i livet som blev.
Lägg gärna in länken till prenumeration:
Prenumerera på Malix.se
Stöd gärna mitt skrivande
Om du uppskattar det jag skriver och vill stötta bloggen, får du gärna lämna en frivillig gåva via PayPal.
PayPal:
PayPal Me
Läs gårdagens inlägg här:
Huvudvärk, 60-årskalas och en dag av förberedelser
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer.
Lämna ett svar