När allt snurrar runt mig undrar jag vad det är som gör att det alltid blir rörigt – även när jag bara försöker hjälpa till.
🇸🇪 Svenska 🇬🇧 English
Varför blir allt så snurrigt när det är runt mig?
Vad är det som gör att det snurrar till sig – även när det inte ens är jag som rör i det?
När jag bara vidarebefordrar.
När jag inte bestämmer något.
När jag bara har några tider att dela ut till andra människor.
Ändå snurrar det.
Jag har alltid haft känslan av att det snurrar runt mig.
Att jag har en del i det snurriga.
Att det är jag som håller i trådarna – men inte riktigt kan reda ut dem.
Men den här gången har jag faktiskt inte med det att göra.
Den här gången tog jag tre tider.
Ringde dem jag skulle ringa.
Fick en tid som passade.
Ringde personen och berättade vilken tid som fungerade.
Klart.
Trodde jag.
Sedan kommer ett samtal.
Nu måste tiden ändras.
Jag gör det jag ska. Fixar. Ändrar. Mailar. Trixar.
När det inte riktigt är klart väntar jag med att ringa tillbaka till den som ville ändra.
Då kommer ett nytt samtal.
Den som ville ändra – vill nu tillbaka till den gamla tiden.
Den jag precis ringt och ändrat.
Och där kom tanken:
Sånt här händer bara mig.
Men hur blir det så snurrigt?
Hur gör jag för att det snurrar så?
Vad har jag inte gjort för att undvika detta?
Det här känns snurrigare än när jag själv snurrar till saker.
Och jag har nog med mina egna snurranden.
Jag behöver människor omkring mig som inte snurrar så.
Men så stannar jag upp.
Det hjälper inte att bli irriterad.
Det hjälper inte att bli ännu mer snurrig.
Det är bara att acceptera att det är lite snurrigt just nu.
Att jag inte hinner med i mina tankar.
Lev nu. Just nu.
Då snurrar det mindre.
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram.
Men just nu – det är här livet händer.
🇬🇧 English
Why does everything become so messy when it’s around me?
What is it that makes things spin out of control – even when I’m not the one stirring the pot?
When I’m only passing information along.
When I’m not making decisions.
When I simply have a few appointment times to distribute to others.
Still, it becomes tangled.
I’ve always had this feeling that things spin around me.
That I somehow have a part in the chaos.
That I’m the one holding the threads – yet unable to untangle them.
But this time, I actually had nothing to do with it.
This time I was given three available times.
I made the calls.
Found a time that suited everyone.
Called back and confirmed the appointment.
Done.
Or so I thought.
Later, a call comes in.
Now the time needs to be changed.
I do what I’m supposed to do. Fix it. Adjust it. Email. Rearrange.
When it’s not fully settled, I wait before calling back.
Then another call comes.
The person who wanted to change the time – now wants to go back to the original one.
The one I just changed.
And that thought appears:
This only happens to me.
But how does it become so tangled?
How do I make things spin like this?
What didn’t I do to prevent it?
This feels messier than when I create the chaos myself.
And I already have enough of my own spinning thoughts.
I need people around me who don’t spin so much.
But then I pause.
Getting irritated won’t help.
Becoming more tangled won’t help.
It simply is a little messy right now.
And my thoughts can’t quite keep up.
Live now.
Right now.
That’s when it spins less.
Lämna ett svar