– en tidig morgon med kallbad och julförberedelser
Vardag ADHD och närvaro visar sig ofta i det lilla – i en mycket tidig morgon, i kroppen som vaknar före klockan fem och i behovet av att göra saker i lugn takt. Den här morgonen är en sådan. Inget stort händer, och ändå är allt där.
Read this post in English ->Everyday ADHD and Presence
Den här morgonen är en sådan. Inget stort händer, och ändå är allt där.
Då var det morgon igen. En väldigt tidig morgon.
Inte alls konstigt egentligen – vi gick och la oss tidigt i går.
För mig är det här vardag ADHD och närvaro – att lyssna på kroppen, ta pauser och låta tempot få vara långsamt.
I går gjorde vi fler köttbullar, men den här gången var jag snällare mot mig själv. Jag satt ner och rullade dem i lugn och ro, och vi tillagade dem först i ugnen. Efteråt fick de lite stekyta. Maken bjöd på mat, vilket förstås blev köttbullar med kokt potatis – eller pressad – lite lingonsylt och sås. Inte helt fel.
På morgonen hade jag varit vid sjön och badat. Det var så vackert. Ett glittrande ljus spred sig över vattnet och jag valde att byta om utomhus för att inte missa solen som låg över sjön. Det var tre minusgrader på land och fem plusgrader i vattnet.
Nu går det inte att bada mer än några minuter. Det räcker – kroppen säger tydligt ifrån när det är dags att gå upp. Men när man väl varit i vattnet hamnar känslorna i fas med stunden. Lugnet kommer. Kroppen fylls av endorfiner som gör sitt, tankarna klarnar och livet känns enklare.
Jag ska inte sticka under stol med att det är väldigt behagligt att sätta sig i en varm bil efteråt. Värken i kroppen är borta för en stund och man känner sig mer än levande efter ett bad.
Vardag ADHD och närvaro i julens lugn
På eftermiddagen blev tempot ännu långsammare. Jag satte mig framför tv:n och ritade en stund. Det är något avkopplande och stillsamt i att låta handen följa tanken, utan krav på resultat. Allt blir inte som det var tänkt – och det behöver det inte heller bli. Jag ritade många teckningar, en efter en, och lät tiden gå.
Teckningarna ska jag ge till lilla Hugo. Han uppskattar när farmor ritar till honom, och det ska vara julmotiv. Hugo gillar julteckningar. Det kändes fint att sitta där och rita med honom i tanken – ännu ett sätt att vara närvarande, utan att skynda vidare.
Det var nästan direkt efter badet som jag satte i gång med köttbullarna. Det fina vädret gjorde också att vi tog en promenad ute i går. Lite halt på sina ställen, men så skönt att äntligen få känna solen och kylan mot kinderna.
I dag tänker jag baka lite och göra marsipangodis.
I morgon blir det äggost, risgrynspudding, Janssons, skinkan – och allt det andra som behöver förberedas så att det är klart till julafton.
ADHD i vardagen – närvaro i det lilla
Nu närmar det sig. Den här härliga helgen börjar snart, och den börjar tidigt för oss här hemma. Dottern kommer hit redan innan tuppen har galit, känns det som. Det går bra. Vi har tänkt bjuda på jullunch – lite gröt, skinkmackor och sill. Middagen tar vi senare på kvällen.
Då är det bara makens dotter som är vår gäst. Dottern med familj firar kvällen hos sambons föräldrar, och Simon – som kommer hit redan i morgon – är hos sin sambos familj på kvällen.
Simon och hans flickvän har bestämt att vi ska ha uppesittarkväll med Bingolotto.
Hm, säger jag. Men det får gå. Jag har inte spelat Bingolotto sedan 1994. Det är inte min kopp te och inget jag egentligen uppskattar. Men Alfred sålde lotter för sin fotbollsklubb, och ibland får man vika sig för gruppen.
Jag vet inte ännu om det blir något bad i dag.
Det behöver jag inte bestämma nu – klockan är inte ens fem på morgonen.
Kanske blir det. Eller så blir det inte. Det återstår att se.
Reflektion Vardag ADHD och närvaro i det lilla
Det finns något stillsamt i de här dagarna.
Inte för att allt är som det alltid varit – utan för att det får vara som det är.
I vardag ADHD och närvaro handlar det ofta om att släppa taget, lyssna inåt och låta livet röra sig vidare i sin egen takt.
AHA – mellan raderna
Mellan kallbad, köttbullar och julförberedelser finns en djupare rörelse.
En vilja att ta hand om kroppen. Att välja närvaro framför tempo.
Att acceptera att traditioner förändras – utan att kärleken gör det.
Det här är en text om att stå stadigt, även när julen delar upp sig i flera håll.
Frågor till dig som läser
- Vad betyder lugn för dig just nu?
- Finns det någon tradition som förändrats i ditt liv – och hur känns det?
- Vad hjälper dig att landa när dagarna går fort?
Vill du komma närmare dig själv?
Om du vill fördjupa den känsla av närvaro som texten rör vid, finns här två mjuka vägar vidare:
Kursen: Kom närmare dig själv – i lugn takt
https://malix.se/hitta-tillbaka-till-dig-sjalv
Närvaro & Samtal – boka samtal
https://malix.se/narvaro-samtal-boka-samtal
Vill du stötta mitt skrivande?
Om mina texter ger dig igenkänning, lugn eller eftertanke – och du vill bidra:
Prenumerera
Vill du få nya texter direkt när de publiceras?
https://wordpress.com/reader/site/subscription/72932311
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien,
morgondagen väntar längre fram.
Men just nu – det är här livet händer.
Lämna ett svar