Kanske handlar det här egentligen om jordgubbsgardiner och förändring. Om hur små saker i vardagen ibland berättar att något inom oss håller på att bli nytt.
Read this post in English 🇬🇧Strawberry Curtains and Change – Herbs, Everyday Life and a Feeling of Summer in the Middle of the Wind
Det här började jag skriva igår kväll, men sedan kom livet emellan. Kalaset väntade, presenterna skulle med och texten fick vila till idag 🌿
När maken får för sig något då går det liksom inte att ta honom ur det. Är det inte en ny telefon så är det någon klocka eller som nu – en terrassvärmare. Fast jag förnekar inte att det hade varit lite mysigt med lite värme framåt kvällen om det är en fin sommarkväll.
Men igår fick han helt enkelt för sig att nu skulle det ske.
Nu skulle vi köpa en gasolvärmare.
Maken, som undersöker allt in i minsta detalj, hade hittat en han ville ha. Men ack vad han bedrog sig – den fanns inte. Så istället åkte vi hem med nya gardiner till köket, braständare och kryddor till min lilla örtkorg där det nu bor både rosmarin, mynta och oregano.
Här ska jag skämma bort både mig själv och familjen med färska örter istället för de där gamla kryddburkarna som står längst in på hyllan. Hmm… nyttighetsjaget i mig dansar nästan av bara tanken.
Phil Spector eller vad han nu heter har ju någon teori om att alla färger ska med i maten, och de olika kryddorna har ju sina egna nyanser av grönt. Till och med någon som är lite rödgrön och passar till fisk.
Fast egentligen heter han nog Tim Spector.
Han pratar mycket om tarmflora, naturlig mat, fermentering och om att kroppen verkar må bra av många olika växter och färger i maten. Att örter, kryddor, bönor, frön och olika sorters grönsaker hjälper kroppen mer än vi kanske tänker på i vardagen.
Samtidigt finns det lite motsägelser kring honom också. För samtidigt som han pratar om naturlig mat och mindre ultraprocessad kost så har han också varit med och startat företaget ZOE som säljer tester, appar och olika hälsoprodukter. Det har gjort att vissa tycker att han gått från forskning till att också tjäna pengar på hälsotrender.
Men jag tycker ändå om själva grundtanken i det han säger.
Att mat får vara mat.
Färger, dofter, örter och sådant som faktiskt känns levande på tallriken.
Och ärligt talat känns en liten örtkorg på altanen ganska mycket trevligare än ännu en plastburk längst in i skafferiet 🌿
När jordgubbsgardiner och förändring flyttar in i köket
Jag tror faktiskt att jag har kommit ur min gröna period litegrann.
Jag tycker fortfarande om grönt och varje vår, ibland nästan hela året förutom bytet vid jul, har jag nästan alltid haft limegröna gardiner i köket. Men när jag tog ner dem igår kändes det nästan som något flyttade ut ur kroppen.
Det var inte bara gardiner som försvann från fönstret.
Det var som om något flyttade ut ur mig också.
Ur mitt sinne.
En väldigt märklig känsla, nästan som att något var färdigt, klart och över. Som om en period i livet hade gjort sitt för den här gången.
Och egentligen låter det kanske konstigt att gardiner kan skapa sådana känslor. Men jag tror inte det handlar om gardinerna egentligen. Jag tror att saker omkring oss ibland bär perioder av våra liv utan att vi tänker på det.
Inom både psykologi och feng shui pratar man om hur hemmet ofta speglar vårt inre. Att vi dras till olika färger beroende på vad vi behöver just då i livet.
Grönt står ofta för växande, återhämtning, läkning, energi och balans.
Och kanske har just den där limegröna färgen varit precis det för mig under flera år.
Något levande.
Något som höll ihop.
Något som gav kraft.
Men ibland händer något inuti människan innan tankarna riktigt hunnit förstå det själva.
Det som tidigare känts helt rätt börjar plötsligt kännas färdigt.
Inte fel.
Bara klart.
Och när jag tog ner gardinerna var det nästan som om kroppen redan visste det.
Nu hänger det vita gardiner med små jordgubbar där istället. Ljusare, mjukare och lugnare. Nästan som om hemmet också ville andas ut lite.
Kanske betyder det ingenting alls.
Eller kanske betyder det att något nytt håller på att få plats där inne i mig nu 🌿
Jag tror egentligen att jordgubbsgardiner och förändring hörde ihop mer än jag först förstod.
Jordgubbsgardiner och förändring i det lilla, Drömmar, förändring
Och kanske är det därför känslan blev så stark. För egentligen tror jag inte att det handlade om gardinerna alls. Inte på riktigt.
När jag skrev mitt förra inlägg om drömmar och sömn skrev jag om känslan av att kroppen nästan hade sorterat klart något under natten. Som om tankar, känslor och sådant som legat och skavt långsamt höll på att hitta rätt plats där inne.
Och nu kom den här känslan istället.
Att något flyttade ut.
Det är nästan samma sak fast från två olika håll.
I drömmarna var det som om något sorterades om.
Och när gardinerna åkte ner var det som om något blev färdigt.
Kanske är det så människor fungerar ibland. Att vi förändras inifrån långt innan vi själva riktigt hinner förstå det med huvudet.
Och kanske börjar det då synas i det lilla:
Vi möblerar om.
Byter färger.
Rensar ut saker.
Eller plötsligt längtar efter lugnare uttryck omkring oss.
Det märkliga är att allt detta kommer genom så små saker.
Gardiner.
Drömmar.
Örter i en liten korg.
Regn mot rutan.
Och ändå känns det som om något viktigt håller på att hända där inne 🌿
Kanske är det därför jordgubbsgardiner och förändring blev en så stark känsla för mig just den här veckan.
Ostbågar, boomerang och födelsedagskalas
Och egentligen var det ju inte ens gardiner vi skulle köpa när vi gick in på Rusta. Det skulle bara vara lite duschkräm och några sådana där vanliga saker. Men hem kom vi med både schampo, gardiner och annat småkrafs som plötsligt också ville följa med hem.
Paket blev inslagna igår kväll också.
Presenter till Alfred som fyllde år i förrgår men hade sitt kalas idag.
Maken skojade med honom och sa att han hade glömt köpa present och undrade om det dög med en påse ostbågar.
Och vet ni vad?
Alfred svarade att det dög jättebra.
Så nu låg där faktiskt en inslagen påse ostbågar också bland paketen. Men vi hade förstås lite fler presenter än så 🌿
Malou hade gjort fantastiskt goda tårtor. En med maräng och chokladkräm och en annan med passionskräm och bär. Sådana där tårtor som nästan känns för fina för att skära i.
Alfred blev glad för morfars ostbågar, men också för basketbollen och den där runda saken som han först inte riktigt visste vad det var – basketkorgen.
Han fick också en frisbee, en boomerang och andra små saker att spela med ute i trädgården.
Jag sa att när man kastar boomerangen så måste man sjunga:
“Bang en boomerang…”
…för då fungerar det bättre att kasta.
Och det roliga var att jag faktiskt spelade den låten för någon vecka sedan när jag och Alfred åkte bil tillsammans. Då han sa att han önskade sig en boomerang. och tänk han kom ihåg sången igår när jag sa det.
Han fick även ett fotbollsmål av Malous sambos föräldrar och hans syster med familj.
Lillkillen var med när de skulle skruva ihop målet och fick beröm för sin engelska. Det berättade jag för honom efteråt, men då hade pappan redan sagt samma sak till honom.
Och samtidigt tänker jag att vissa saker gärna får sägas flera gånger. Särskilt sådant som bygger upp ett barn 🌿
Kanske är det just sådana dagar man minns
Och idag sitter jag här och ler lite åt alltihop.
Åt hur livet så sällan blir exakt som man tänkt sig.
Vi åkte för att köpa en terrassvärmare men kom hem med jordgubbsgardiner, örter, ostbågar och en känsla av sommar mitt i blåsten.
Kanske är det just sådana dagar man kommer ihåg sedan.
Reflektion
Ibland märker man inte att livet håller på att förändras medan det händer. Det syns först i efterhand. I små detaljer. I färger man plötsligt tröttnar på. I lugnet man börjar längta efter. I barnskratt runt ett födelsedagsbord eller i en liten örtkorg på altanen.
Kanske är det så läkande ser ut ibland. Inte som stora beslut eller dramatiska förändringar.
Utan som jordgubbsgardiner istället för limegrönt.
Som färska örter istället för gamla kryddburkar.
Som en kropp som långsamt börjar andas lite friare igen 🌿
Fråga till dig som läser
Har du någon gång känt att något i hemmet plötsligt slutat kännas som “du”?
Att en färg, en möbel eller en liten förändring egentligen handlade om något mycket större där inne?
Mellan raderna –Jordgubbsgardiner och förändring mitt i vardagen 🌿
Kanske är det här texter som betyder något för oss människor.
För egentligen handlar det aldrig bara om gardiner, örter eller ostbågar.
Det handlar om igenkänning.
Om hur vi alla långsamt förändras genom livet utan att alltid märka när det sker. Hur hemmet ibland följer med våra känslor och börjar spegla sådant vi själva ännu inte hunnit sätta ord på.
Kanske känner någon igen sig i att plötsligt vilja ha lugnare färger omkring sig.
Någon annan i känslan av att något inom en blivit färdigt.
Och kanske sitter någon just nu mitt i sitt eget lilla skifte i livet utan att riktigt förstå det ännu.
Men kanske är det just så förändring ofta ser ut.
Inte som stora revolutioner.
Utan som små förskjutningar.
Lite mjukare färger.
Lite lugnare andetag.
Lite mera närvaro i det som faktiskt betyder något.
Och mitt i allt det där fortsätter livet ändå att bjuda på kalas, marängtårtor, barnskratt och inslagna påsar med ostbågar 🌿
Kanske är det just det som håller ihop oss människor.
De små vardagliga ögonblicken som egentligen visar sig vara mycket större än vi först trodde.
Vi åkte för att köpa en terrassvärmare men kom hem med jordgubbsgardiner och förändring istället.
Läs också
🌿 Läs också:
Drömmar, vila och långsamt hitta hem till sig själv
🌿 Läs också:
En helt ny måndag – om minnen, småsten och trygghet vid köksbordet
🌿 Läs också:
Onsdagens bibliotek – relationer, skav och det som känns mellan raderna
Prenumerera på bloggen 🌿
Vill du följa mina texter om vardag, ADHD, närvaro, relationer och livet mellan raderna?
Prenumerera här:
Prenumerera på Malix.se
Stöd bloggen 🌿
Om du tycker om det jag skriver och vill hjälpa mig att fortsätta skapa texter från köksbordet, husbilen och livet mellan raderna får du gärna stötta bloggen här:
Lev idag, just nu. Igår vilar i historien och morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer. 🌿
Lämna ett svar