Vuxenansvar vid badplatsen är egentligen det här inlägget handlar om. Jag sitter i husbilen i Töreboda och dricker mitt morgonkaffe, men tankarna hamnar någon helt annanstans. Ett telefonsamtal från Dalslänningen och händelserna vid vår gemensamma badplats fick mig att fundera över ansvar, respekt och varför vissa människor väljer att förstöra för alla andra.
Då sitter jag i husbilen och skriver.
Vi är i Töreboda med LVL². Det har blivit lite av en tradition att åka hit någon gång varje år. Det är en fin camping med pool. Jag skulle kanske inte säga att den är så fantastisk att man måste åka hit varje år, men maken och lillkillen tycker väldigt mycket om platsen, och då får jag följa med på det tåget.
Jag gillar ju att bada, och här går det att bada även om det bara är en pool.
Ett telefonsamtal från Dalslänningen
Igår ringde Dalslänningen mig angående mitt inlägg på Facebook. Det var inlägget där jag skrev att jag kunde erbjuda kurser i toaletträning. Bakgrunden var att någon hade förstört på vår badplats och bajsat inne i omklädningsrummet.
När jag sedan läste artikeln insåg jag att reportern hade uppfattat vissa saker annorlunda än jag menade. Han skrev bland annat att det fanns dörrar till omklädningsrummen, vilket det inte gör. Jag hade heller inte sagt att det stank där inne, utan mer att det var äckligt.
Men kanske är det så ibland. Vi hör något och målar sedan upp en bild i huvudet.
Varför saknas vuxenansvar vid badplatsen?
Det jag fortfarande har svårt att förstå är hur någon kan ta sig friheten att bajsa i ett omklädningsrum och sedan kasta toapapper omkring sig – i omklädningsrummet, ute i sjön och till och med i träden.
Det är så onödigt.
Våra skattepengar och våra gemensamma miljöer
Vuxenansvar vid badplatsen kostar inga skattepengar
Det handlar om en gemensam badplats som kommunen sköter om. När sådant här händer kostar det pengar. Våra pengar. Skattepengar. Dessutom tror jag inte att det står i någon vaktmästares arbetsbeskrivning att plocka upp bajs och toapapper efter människor som inte kan använda de två toaletter som faktiskt finns på platsen.
Där någonstans föddes min tanke om en kurs i pottträning för vuxna och ungdomar.
Vem gör egentligen något sådant?
Små barn tror jag inte att det handlar om. Om det vore små barn skulle jag nästan bli ännu mer bekymrad, för då handlar det om bristande vuxenansvar. Små barn lämnar man inte ensamma på en badplats. Och om ett litet barn skulle få för sig att bajsa i ett omklädningsrum och kasta omkring papper, då är det väl självklart att den vuxne säger stopp, städar upp och tar ansvar för situationen.
Nej, jag tror snarare att det handlar om äldre barn, ungdomar eller kanske någon som försöker imponera på sina kompisar genom att göra något dumt.
Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera:
Vem gör egentligen något sådant som vuxen?
För om det är en vuxen människa som medvetet väljer att göra så här, då känns det nästan ännu märkligare.
Och om det inte är en vuxen blir jag nästan ännu mer bekymrad.
Hade jag varit förälder till ett barn som brukar hänga vid badplatsen på kvällarna och jag fått veta att mitt barn varit inblandat i något sådant här, då hade jag tagit med mig barnet dit och låtit honom eller henne hjälpa till att städa upp.
Inte för att skamma eller förödmjuka.
Utan för att lära ansvar.
Vuxenansvar vid badplatsen börjar hemma
Vuxenansvar vid badplatsen och våra gemensamma miljöer
Föräldraskap handlar ibland om att våga stå kvar när det blivit fel. Att inte tänka att det är någon annans unge som ställt till det. För det kan lika gärna vara ditt eller mitt barn som gjort något dumt.
Det är så lätt att skylla på ungdomar i största allmänhet. Men ansvaret börjar hemma hos oss vuxna.
Det som gör mig ledsen är att sådana här saker förstör för alla andra. Badplatsen är en liten oas för många av oss som tycker om att bada. Och det här har hänt flera gånger nu.
Till slut börjar kommunen fundera på om omklädningsrum och toaletter ens ska få finnas kvar.
Förra året vandaliserades omklädningsrummen så mycket att människor i byn tillsammans hjälptes åt att få allt i ordning igen. Det säger något fint om gemenskapen, men det säger också något sorgligt om att samma problem fortsätter att återkomma.
Morgonkaffe i husbilen och tankar som tog en annan väg
Oj.
Jag hade egentligen tänkt skriva om helt andra saker idag.
Men ibland får fingrarna fart och tankarna väljer väg själva. Då får det bli så.
Badplatsen är viktig för mig, och kanske ville jag mest rätta till några detaljer från artikeln. Det finns inga dörrar till omklädningsrummen. Och det stank inte, eller åtminstone kände inte jag någon lukt.
Ibland blir texten något annat än det man tänkte skriva från början.
Och det får duga det med.
Nu håller morgonorden på att ta slut. Kaffekoppen är snart tom och jag har några bad kvar att göra i poolen innan dagen blir för varm.
Det känns som en ganska bra plan.
Reflektion
Kanske är det så att det vi bryr oss om också är det vi reagerar starkast på när någon förstör. För mig är badplatsen mer än bara en plats att bada på. Den är en plats för stillhet, gemenskap och återhämtning. Därför gör det ont att se den behandlas utan respekt.
Fråga till läsaren
Hur tycker du att vi ska hantera situationer när gemensamma platser förstörs? Är det föräldrarnas ansvar, samhällets ansvar eller allas vårt ansvar tillsammans?
Mellan raderna – min röst
Det här inlägget handlar egentligen inte om bajs eller toalettpapper. Det handlar om något större. Om att leva tillsammans med andra människor och förstå att det vi lämnar efter oss påverkar någon annan. Om vuxna som vågar ta ansvar, inte bara för sig själva utan också för de barn och ungdomar som växer upp omkring oss. För en badplats är aldrig bara en badplats. Den är en plats vi delar med varandra. Och det är kanske just därför den är värd att vara rädd om. ❤️
Läs också
Om du gillar den här typen av vardagsreflektioner kanske du också vill läsa:
🔗 Förr sökte jag svaren – idag är jag mer intresserad av frågorna
🔗 Problem, sorg och att fortfarande se himlen
🔗 När ett barn ser det som vi vuxna inte vågar säga
Stöd mitt skrivande ❤️
Om du uppskattar mina texter och vill hjälpa mig att fortsätta skriva om vardagen, livet, ADHD, relationer och de små sakerna som ibland visar sig vara de stora, får du gärna stötta bloggen.
💛 Stöd Malix.se via PayPal:
Alla bidrag, stora som små, hjälper till att hålla bloggen levande.
Prenumerera på bloggen
Vill du få nya inlägg direkt när de publiceras?
📩 Prenumerera här:
Du får då ett meddelande när nya tankar, berättelser och reflektioner dyker upp på Malix.se.
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer.
Adult Responsibility at the Swimming Area
Adult responsibility at the swimming area is really what this post is about. I’m sitting in our motorhome in Töreboda, drinking my morning coffee, but my thoughts have wandered somewhere completely different. A phone call from the local newspaper and the events at our community swimming area made me reflect on responsibility, respect, and why some people choose to ruin things for everyone else.
So here I am, sitting in the motorhome, writing.
We are in Töreboda with LVL². It has become something of a tradition to come here at least once a year. It’s a nice campsite with a swimming pool. I wouldn’t say it’s so amazing that you have to visit every year, but my husband and our young boy love this place, so I happily go along with the tradition.
I enjoy swimming, and here I can still take a dip, even if it’s only in a pool.
A Phone Call from the Local Newspaper
Yesterday, the local newspaper called me about a Facebook post I had written. It was the post where I jokingly suggested that I could offer toilet-training courses. The background was that someone had vandalized our local swimming area and defecated inside the changing room.
When I later read the article, I realized that the reporter had understood some details differently than I intended. For example, he wrote that there were doors to the changing rooms, which there are not. I also never said that it smelled terrible in there. My point was simply that it was disgusting.
But perhaps that is how it sometimes works. We hear something and then create our own picture of it.
Why Is Adult Responsibility Missing at the Swimming Area?
What I still struggle to understand is how someone can feel entitled to defecate in a changing room and then throw toilet paper around — inside the building, into the lake, and even into the trees.
It is so unnecessary.
Our Tax Money and Our Shared Spaces
Adult Responsibility at the Swimming Area Costs Nothing
This is a public swimming area maintained by the municipality. When things like this happen, it costs money. Our money. Taxpayers’ money. And I honestly don’t think it is part of a caretaker’s job description to clean up human waste and toilet paper left behind by people who cannot use the two toilets that are actually available on site.
That was where my idea of a toilet-training course for adults and teenagers came from.
Who Actually Does Something Like This?
I don’t think small children are responsible. If it were small children, I would almost be even more concerned, because then we would be talking about a lack of adult responsibility. You do not leave small children alone at a swimming area. And if a young child decided to do something like that, surely the responsible adult would step in, clean up, and take responsibility for the situation.
No, I think it is more likely to be older children, teenagers, or perhaps someone trying to impress their friends by doing something foolish.
But at the same time, I cannot help wondering:
Who actually does something like this as an adult?
Because if it is a grown person who deliberately chooses to behave this way, that feels even stranger.
And if it is not an adult, I am almost more concerned.
If I were the parent of a child who spent evenings hanging around the swimming area and I found out my child had been involved in something like this, I would take them back there and have them help clean it up.
Not to shame or humiliate them.
But to teach responsibility.
Adult Responsibility at the Swimming Area Starts at Home
Adult Responsibility at the Swimming Area and Our Shared Environment
Parenting sometimes means staying present when something has gone wrong. It means not assuming that it is always somebody else’s child who caused the problem. It could just as easily be your child or mine.
It is easy to blame teenagers in general. But responsibility begins with us adults.
What makes me sad is that behaviour like this ruins things for everyone else. The swimming area is a small oasis for many of us who enjoy spending time by the water. And this is not the first time something like this has happened.
Eventually, the municipality starts wondering whether changing rooms and toilets should remain open at all.
Last year, the changing rooms were vandalized so badly that local residents came together to help restore them. That says something beautiful about community spirit, but it also says something sad about how these problems keep returning.
Morning Coffee in the Motorhome and Thoughts That Took Another Direction
Well.
I had actually planned to write about something completely different today.
But sometimes your fingers start moving and your thoughts choose their own path. And then you simply have to follow along.
This swimming area matters to me, and perhaps I mostly wanted to correct a few details from the article. There are no doors on the changing rooms. And it did not smell, at least not that I noticed.
Sometimes a text becomes something entirely different from what you originally intended to write.
And that is okay too.
My morning words are coming to an end now. My coffee cup is almost empty, and I still have a few swims left to enjoy in the pool before the day becomes too warm.
That sounds like a pretty good plan.
Reflection
Perhaps we react most strongly when something we care about is damaged. For me, this swimming area is more than just a place to swim. It is a place for peace, community, and recovery. That is why it hurts to see it treated without respect.
Question for the Reader
How do you think we should handle situations where public spaces are damaged? Is it the parents’ responsibility, society’s responsibility, or a shared responsibility between all of us?
Between the Lines – My Voice
This post is not really about human waste or toilet paper.
It is about something bigger.
It is about living together with other people and understanding that what we leave behind affects someone else. It is about adults who dare to take responsibility, not only for themselves but also for the children and young people growing up around them.
Because a swimming area is never just a swimming area.
It is a place we share with one another.
And perhaps that is exactly why it is worth protecting. ❤️
Yesterday has already settled into history, tomorrow waits somewhere ahead. But right now – this is where life happens.
Lämna ett svar