Trevlig midsommar vill jag önska alla som tittar in här på bloggen – och även er andra.
🇬🇧 Read in English here: Happy Midsummer to You All
Idag vaknar jag upp i LVL^2. Kaffet smakar inte riktigt som hemma, men det är kaffe och det hjälper mig att vakna.
Igår hade vi en underbar kväll utanför husbilen. Här är så många människor som, precis som vi, ska fira midsommar i Kungshamn. Vissa tar säkert båten eller bilen över till Smögen, men vi har tänkt oss en lugn dag här på campingen. Kanske blir det en promenad till den lilla fina parken som finns här i byn.
Min bror ska komma på besök och det ser jag fram emot. Jag vet att lillkillen också gör det, för han ska få umgås med min brors dotter.
Än så länge ligger de andra och sover. Det är bara jag som är vaken.
Jag vaknade senare än jag brukar och kroppen känns fortfarande trött. Jag sover inte lika bra här i husbilen som hemma, trots att jag har min Nikken-madrass här.
Nikken-madrassen köptes en gång för att ge bättre komfort och avlastning. Förr sov jag riktigt bra på den, men nu är jag inte lika säker på att den passar mig lika bra längre. Kanske är det madrassen, kanske är det kroppen som förändrats med åren. Oavsett vilket så är det inte hela världen. Det viktigaste är att få vakna upp till ännu en dag.
Idag får det räcka med ett lite kortare inlägg.
Jag vill passa på att önska er alla en riktigt fin midsommar, oavsett om ni firar med familj, vänner, grannar eller kanske bara i lugn och ro med er själva.
Familj och arbetsliv
Det finns en sak som jag har funderat över under en längre tid.
Det känns som att det har blivit svårare för familjer att vara tillsammans under årets högtider.
När jag arbetade inom kommunen fanns det ofta ett tydligare tänk kring helgerna. Jobbade man påsk fick man vara ledig midsommar. Jobbade man jul kunde man få nästa jul ledig. Det fanns åtminstone en tanke om att människor behövde få tid tillsammans med sina nära och kära.
Idag upplever jag att det ser annorlunda ut i många verksamheter. Bemanningen ska lösas, scheman ska fyllas och verksamheten ska fungera. Det är förstås viktigt. Samtidigt kan jag ibland undra om vi har tappat bort något på vägen.
Förr var semesterperioderna färre och många visste ungefär när de skulle vara lediga. Idag känns det ibland som att verksamheten kommer först och människan sedan. Ledigheten sprids ut över längre tid och fler perioder. Vem vill egentligen ha sin huvudsemester i början av maj eller i slutet av augusti om resten av familjen är ledig mitt i sommaren?
Jag förstår att verksamheter måste fungera. Människor behöver omsorg, stöd och hjälp även på midsommar, jul och påsk. Men samtidigt behöver vi komma ihåg att personalen också är människor.
För mig handlar det inte om att välja mellan verksamheten och familjen. Det handlar om att hitta en balans där båda får plats. För när personalen mår bra, känner sig sedd och får tid med sina nära, då mår ofta verksamheten bättre också.
För högtider handlar sällan bara om mat, sill eller jordgubbar.
De handlar om gemenskap.
Om att få sitta ner tillsammans en stund och känna att man hör till.
Kanske är det därför jag uppskattar sådana här dagar lite extra nu för tiden.
Familjen är inte mindre viktig än jobbet. Tvärtom är det ofta familjen som gör att vi orkar gå till jobbet från början.
Och med de tankarna önskar jag er alla en riktigt fin midsommar.
Ta hand om varandra.
Fråga till läsaren
Vad betyder midsommar för dig?
Är det traditionerna, maten och firandet – eller handlar det mer om att få vara tillsammans med människor du tycker om?
Och hur ser du på balansen mellan arbete och familjeliv under årets högtider?
Skriv gärna en rad i kommentarerna. Jag läser allt även om jag inte alltid svarar direkt.
Läs också
Om du tyckte om det här inlägget kanske du också vill läsa:
- Trygghet i relationer – när ett barn vågar sova över
- Söndagsmorgon, ny säng och funderingar om rättvisa
- När ett barn ser det som vi vuxna försöker förstå
- Vardag, ADHD och närvaro – malix.se
- Förr sökte jag svaren
Prenumerera på bloggen
Tycker du om att läsa om vardagsliv, ADHD, relationer, familj, husbilsliv och de små tankarna som ryms mellan raderna?
Prenumerera gärna så missar du inga nya inlägg:
Stöd bloggen
Om du vill hjälpa mig att fortsätta skriva och driva bloggen får du gärna lämna ett frivilligt bidrag:
Allt stöd tas emot med tacksamhet och hjälper till att hålla bloggen levande.
AHA – mellan raderna
Det här inlägget handlar egentligen inte om kaffe i husbilen eller om en madrass som blivit äldre.
Det handlar om tacksamheten över att få vakna till ännu en dag. Om att få sitta stilla en stund innan resten av familjen vaknar. Om att uppskatta det som finns här och nu.
Och kanske också om en längtan efter ett samhälle där människor får vara människor – inte bara personal på ett schema.
För i slutändan är det ofta relationerna vi minns. Inte arbetspassen.
Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer.
Lämna ett svar